Film, film och film

[caffeineaddict]

Någon som sett "In the mood for love"?

Mmm, jag har för mig att jag tyckte om den rätt så väldigt mycket. Men det var ett tag sedan (tre-fyra år). Qarlssons beskrivning stämmer rätt så väl överens med min uppfattning. Jag längtar också efter att se 2046.

[Zaxx]

Jag har nog inte heller sett Donnie Darko...

[Illyria]

Jag har nog inte heller sett Donnie Darko...

Om du är osäker har du defintivt inte settt den och borde därmed se den, en av de bästa filmerna detta århundradet!

[adolvsson]

I Heart Huckabees. Jag gillade den. Lite för mycket Richard Kelly/Wes Anderson/Paul Thomas Anderson och för lite känsla av originaletet från David O. Russel i en film som skriker efter att vilja vara originell, men bortsett från det var det en härlig småskruvad underfundig sak, och jag gillade den. Och en hel massa bra skådisar.

[slugslinger]

Jag har nog inte heller sett Donnie Darko...

för att citera irc kanalen(den enda officiella realtids chatten för Buffyforum.se) *outcast| slaps Zaxx med en WinXP manual*

först ska du se Firefly klart sedan ska du defeenent......absolut se Donnie Darko och lära dig minst en av låtarna till soundtracket.

[Glorificus]

Jag har idag kommit hem efter en vecka med klassen på filmfestivalen i Göteborg... Har hunnit med den höga siffran av en filmer. "Ladies in Lavender", skriven och regisserad av Charles Dance - som dagen efter höll i ett Masterclass-seminarium. Han var en typisk engelsk snobb, men filmen var riktigt bra - mycket tack vara Judi Dench och Maggie Smith som innehade huvudrollerna.

Efter en hel del barhoppande och nära-döden-upplevelser med alla tåg som kör omkring på gatorna, samt irrande till och från olika delar av staden för att hinna med allt som stod på schemat, så känns det nu härligt att vara hemma vid datorn igen.

"Har du varit på toaletten?" frågade några från klassen mig innan vi skulle se ovan nämnda film på biograf Draken. "Nä..." svarade jag. Tydligen var det enda klotter som fanns där: "Buffy och vampyrerna"..! Någon som känner sig skyldig (till att använda den fina svenska titeln)?

Ooh, men det bästa får jag ju inte glömma! Ett av våra obligatoriska seminarium var med hon som var filmklippare till "Eternal Sunshine of the Spotless Mind"! Vi som var där fick se exklusivt, aldrig förut visat material från den först ihopklippta versionen av filmen!! Det var oerhört intressant att höra hur de resonerade när de diskuterade kronologin, hur mycket de följde Charlie K's manus, osv.

[Zaxx]

Efter en hel del barhoppande och nära-döden-upplevelser med alla tåg som kör omkring på gatorna,

Dedär tågen, kan vara jobbiga ibland Speciellt när de liksom bara ÄR där helt plötsligt...

[Binchy]

Jag är uppvuxen med "spårvagnar" som vi kallar dem. Ljudet av en spårvagn är djupt inprogrammerat som varningssignal, och spår i gatan gör att jag tittar mig noga för åt båda hållen.

Men man kan få nära döden-upplevelse i alla fall, med tanke på att de väger minst 30 ton och har en stoppsträcka på över 30 meter. Skulle aldrig klara av att vara spårvagnsförare, de måste ju vara sönderstressade vrak efter varje dag, med alla galningar som springer ut precis framför vagnen för att spara ett par sekunder.

[Tob]

Jag vet bara att dem är livsfarliga och hatar därför att köra bil i Göteborg. Mycket mer filer och mycket mer bilar än smidiga Borås och så dem där förbaskade tågen som åker omkring och är i vägen.

[Yog-Sothoth]

Jag har idag kommit hem efter en vecka med klassen på filmfestivalen i Göteborg... Har hunnit med den höga siffran av en filmer. "Ladies in Lavender", skriven och regisserad av Charles Dance - som dagen efter höll i ett Masterclass-seminarium. Han var en typisk engelsk snobb, men filmen var riktigt bra - mycket tack vara Judi Dench och Maggie Smith som innehade huvudrollerna.

Efter en hel del barhoppande och nära-döden-upplevelser med alla tåg som kör omkring på gatorna, samt irrande till och från olika delar av staden för att hinna med allt som stod på schemat, så känns det nu härligt att vara hemma vid datorn igen.

"Har du varit på toaletten?" frågade några från klassen mig innan vi skulle se ovan nämnda film på biograf Draken. "Nä..." svarade jag. Tydligen var det enda klotter som fanns där: "Buffy och vampyrerna"..! Någon som känner sig skyldig (till att använda den fina svenska titeln)?

Ooh, men det bästa får jag ju inte glömma! Ett av våra obligatoriska seminarium var med hon som var filmklippare till "Eternal Sunshine of the Spotless Mind"! Vi som var där fick se exklusivt, aldrig förut visat material från den först ihopklippta versionen av filmen!! Det var oerhört intressant att höra hur de resonerade när de diskuterade kronologin, hur mycket de följde Charlie K's manus, osv.

Va, kommer det massa regissörer och annat filmfolk på besök på filmfestivalen? Hade jag ingen aning om.

[Yog-Sothoth]

Efter en hel del barhoppande och nära-döden-upplevelser med alla tåg som kör omkring på gatorna,

Dedär tågen, kan vara jobbiga ibland Speciellt när de liksom bara ÄR där helt plötsligt...

Plus att de är inte särskilt roliga att åka i... alltid massa fyllon och jobbigt folk.

Efter 24 år i den här stan har jag kommit fram till att bil och fötter är de bästa transportmedlen.

[Glorificus]

Va, kommer det massa regissörer och annat filmfolk på besök på filmfestivalen? Hade jag ingen aning om.

Det är en värld skild från resten av samhället... lite creepy faktiskt...
Hänger man på Sky Bar under filmfestival-veckans sena kvällar träffar man definitivt på många av dem.
------------

Jag har precis sett "The Notebook" och blev positivt överraskad. Hade inga förväntningar alls, utan visste bara att det är ett drama baserat på en Nicholas Sparks-roman. Jag gillade "A Walk to Remember", men... den här var ännu bättre! Tidlös kärlekshistoria berättad på bästa sätt, med vackert foto och skådespelare i toppklass. Rekommenderas om ni känner er drama-dragna.
Det är definitivt en bättre film än "Finding Neverland", som nu är Oscars-nominerad.

[adolvsson]

Jag har precis sett "The Notebook" och blev positivt överraskad. Hade inga förväntningar alls, utan visste bara att det är ett drama baserat på en Nicholas Sparks-roman. Jag gillade "A Walk to Remember", men... den här var ännu bättre! Tidlös kärlekshistoria berättad på bästa sätt, med vackert foto och skådespelare i toppklass. Rekommenderas om ni känner er drama-dragna.

Är inte den gjorde av han, den där, som gjorde... den där... vad han nu heter. Hrm. Det är i all fall därför jag har varit otroligt nyfiken på filmen. På grund av vem det nu är. Om det nu är han.

[caffeineaddict]

Jag har precis sett "The Notebook" och blev positivt överraskad. Hade inga förväntningar alls, utan visste bara att det är ett drama baserat på en Nicholas Sparks-roman. Jag gillade "A Walk to Remember", men... den här var ännu bättre! Tidlös kärlekshistoria berättad på bästa sätt, med vackert foto och skådespelare i toppklass. Rekommenderas om ni känner er drama-dragna.

Är inte den gjorde av han, den där, som gjorde... den där... vad han nu heter. Hrm. Det är i all fall därför jag har varit otroligt nyfiken på filmen. På grund av vem det nu är. Om det nu är han.

Den är väl av Nick Cassavetes? Son of John?

[noike]

The Life Aquatic with Steve Zissou. Underbar, fylld med cynisk och torr humor, antagligen resultatet av att Owen Wilson inte var medförfattare. Willem Dafoes Klaus var genial precis som Bill Murray i huvudrollen, och ingen var dålig. Fullständigt vansinniga detaljer, som personen vars enda funktion är att göra låtar till deras naturfilmer -- givetvis sitter han då i antingen inspelningsrummet eller uppe i masten och sjunger.

Och creditlistan, en the Adventures of Buckaroo Banzai Across the Eight Dimension-hyllning och sådant måste respekteras.

[Off]

Tusan jag måste fixa Life Aquatic nu! Wilson, Dafoe, Murray!

Det måste bli bra och noike brukar ju faktiskt ha rätt.

Det där med BL och AD glömmer vi snabbt noike...

[adolvsson]

Dubbelpost. Forumet went psycho on my ass.

Hrm.

[adolvsson]

Och nu försvann den ena. Vad fan är det som händer?! GAAAH!

[adolvsson]

Inägget fanns kvar när jag gick bakåt i alla fall, såhär gick det:
__________

Jag har precis sett "The Notebook" och blev positivt överraskad. Hade inga förväntningar alls, utan visste bara att det är ett drama baserat på en Nicholas Sparks-roman. Jag gillade "A Walk to Remember", men... den här var ännu bättre! Tidlös kärlekshistoria berättad på bästa sätt, med vackert foto och skådespelare i toppklass. Rekommenderas om ni känner er drama-dragna.

Är inte den gjorde av han, den där, som gjorde... den där... vad han nu heter. Hrm. Det är i all fall därför jag har varit otroligt nyfiken på filmen. På grund av vem det nu är. Om det nu är han.

Den är väl av Nick Cassavetes? Son of John?

Just det. Han gjorde härligt skruvade "She's so lovely" och var stora anledningen till att jag fann "John Q" väldigt sevärd. Och han ska regissera Marvel-karaktären Iron Mans upptåg på vita duken, vilket snabbt fick mig intresserad så fort jag hörde Nicks namn i anknytning till den filmatiseringen.
__________

Det var det. Nu säger jag upp mig. Datorer suck big hairy Off-ass.

[caffeineaddict]

David Mamets Spartan var en riktig höjdarthriller. Smart, intressant och hårdhänt. Och med en riktigt schysst cast: Val Kilmer (som trots vissa ruttna filmval i det förflutna fortsätter vara en utmärkt skådis), Kristen Bell och William H. Macy.

Blev nästan rädd när jag läste på Filmtipset att så många hade haft problem att "hänga med" i filmen. Jag kände mig så gott som aldrig ens det minsta förvirrad (förutom när jag antar att det var filmens mening att jag skulle känna mig förvirrad) över vad som pågick. Jag var nästan förvånad över att filmen kändes såpass straightforward, med tanke på att det var Mamet (som jag i det förflutna tycker har varit lite för förtjust i att slänga in fem twister i kvarten för sakens skull). Till skillnad från 9 av 10 s.k. "thrillers" var filmen däremot smart och antog även att de som tittade på den var smarta, vilket jag antar är att ta sig vatten över huvudet om man ska nå fram till en större publik. Sorgligt.

Den bästa amerikanska thriller jag har sett på ett bra tag. 4 / 5.

[AKS]

Den är inte störande teatralisk? Har fått för mig att jag hört det någonstans.

[qarlsson]

Håller med om Spartan, riktigt skön thriller med en välcastad Val Kilmer i huvudrollen..

Att många haft problem att hänga med i filmen tycker jag också låter riktigt märkligt förövrigt.

[caffeineaddict]

AKS: Nej, det tycker jag inte, och jag brukar störa mig lite på hur teatralisk Mamet vanligtvis är. Men det är klart, det är inte Die Hard direkt. Fast ändå en hel del action.

[AKS]

Hehe, jag behöver verkligen inte Die Hard. The Remains of the Day är en av de filmer jag sett flest gånger så... som sagt, no Die Hard for me. Inte för att jag har nåt emot den dock. Men ibland kan faktiskt det teatraliska i vissa filmer bli lite jobbigt. Men se på Hitchcocks Rope till exempel. Den känns ju oerhört teatralisk, men den är så suverän!

[caffeineaddict]

AKS: Den är definitivt inte lika teatralisk som Rope. Har du sett någon av Mamets andra filmer? Den här är mindre teatralisk.

[AKS]

Ingen han regisserat, men ett par av de filmer han skrivit manus till. Har Spartan släppts på DVD här i Sverige? Om så är fallet så hyr jag den nog i helgen.

[adolvsson]

Den är inte störande teatralisk? Har fått för mig att jag hört det någonstans.

Teatralisk, ja. Störande, nah. Jag gillade den lika mycket som kaffekicken, och jag är för övrigt förtjust i Mamet i största allmänhet. Dessutom, Kristen Bell. Det borde vara argument nog.

[AKS]

Ja, Kristen Bell är mycket lockande. Men avgörande i detta fall är det faktum att du och caffeine och Qarlsson gillar den. Har som sagt hört att den ska vara för teatralisk, men nu har jag fått höra andra åsikter = mycket intresserad. Och Kristen Bell på köpet! Jodå, nu ser jag fram emot Spartan.

[Gordo]

Såg The Forgotten igår och jag blev positivt överraskad. En riktigt bra film med hög rysfaktor. Inte läskig hela tiden bara ibland och det gjorde de läskiga delarna så himla mycket läskigare!

Kan verkligen rekommenderas!

[karykh]

Såg just The life Aquatic with Steve Zissou oc det var en ganska udda upplevelse måste jag säga, fast bra. På nåt odefinierbart vis.

Gillade speciellt Willem Dafoe i sin biroll som den emotionellt represserade tysken Klaus, och det var trevligt att se Owen Wilson i en ordentligt nedtonad roll. Det märktes, som jag hört någon säga/läst, att han inte var med och skrev manus på den här, humorn var av en helt annan kaliber. Och oftast så subtil att om du råkade harkla dig eller blinka så missade man den helt.

På det hela taget en intressant upplevelse.