Buffyforum

av **latarmig** » fre okt 15, 2004 18:27

Visst är 2001 underbar (en av de bästa filmer jag sett), om än lite väl vag. Först när jag senare läste boken fattade jag vad jag hade sett. Dessutom är specialeffekterna i slutet lite för simpla (även för den tiden skulle jag tro). Något av det bästa som överhuvudtaget gjorts i filmhistorien är däremot filmmusiken. När An der Schönen Blauen Donau ljuder i den tomma rymden ryser jag i hela kroppen.

MP3 · av **caffeineaddict** » fre okt 15, 2004 23:32

latarmig skrev:Dessutom är specialeffekterna i slutet lite för simpla (även för den tiden skulle jag tro).

Whoa, seriöst? Menar du färgeffekterna i stargaten? För om du menar något annat måste jag protestera å det bestämdaste. De allra flesta specialeffekterna i 2001 står sig väldigt väl mot dagens specialeffekter, och de måste verkligen ha varit top of the line 1968.

av **noike** » fre okt 15, 2004 23:37

Allvarligt, vad gör det att effekterna är lite torftiga egentligen? Är filmen bra så spelar inte effekterna någon roll. Alls. De är bara ett hjälpmedel för att få publiken i rätt sinnesstämning som sedan har tagits på alltför stort allvar.

MP3 · av **caffeineaddict** » fre okt 15, 2004 23:40

noike: Hear, hear! Kan inte hålla med mer. Becoming, Part Two har halvdassiga effekter på slutet och jag gråter ändå som en liten ensam ost som såg pappa Ost bli tagen till rivjärnet.

av **VelocityBoy** » fre okt 15, 2004 23:44

noike skrev:Allvarligt, vad gör det att effekterna är lite torftiga egentligen? Är filmen bra så spelar inte effekterna någon roll. Alls. De är bara ett hjälpmedel för att få publiken i rätt sinnesstämning som sedan har tagits på alltför stort allvar.

Är effekterna för dåliga kan de dock få publiken i helt fel sinnesstämning (skrattar i en allvarlig scen t ex) så jag hävdar att de visst spelar roll...

av **latarmig** » fre okt 15, 2004 23:50

Jag skrev att det är en av de bästa filmer jag sett, så specialeffekterna är inte särskilt betydelsefulla.

Det jag syftade på var kameraåkningarna över landskap med olika färgfilter (landskapet blir grönt, sedan någon annan färg). Det var lite trist. Däremot är specialeffekterna på rymdskeppet fantastiskt bra (även månlandskapet är övertygande, samt människoaporna), och som du säger håller de än.

av **noike** » lör okt 16, 2004 0:08

VelocityBoy skrev:Är effekterna för dåliga kan de dock få publiken i helt fel sinnesstämning (skrattar i en allvarlig scen t ex) så jag hävdar att de visst spelar roll...

Okej, men om vi för ett ögonblick ignorerar Rancorn i Jedi...

av **VelocityBoy** » lör okt 16, 2004 0:35

Jag vill lägga till The station agent till min lista över femstjärniga filmer, jag såg den en andra gång ikväll och den är verkligen helt briljant sorglig, rörande och rolig allt i ett makligt tempo men ändå aldrig segt.

av **Pazuzu** » lör okt 16, 2004 23:51

Ikväll bänkade jag mig för att se Dark Water. Även om den inte var lika otäck som The Ring, höll den ändå spänningen uppe och hade en del riktigt skrämmande scener. Man blir förvånad att regissören lyckas med att väva in historien om Yoshimi/Ikuko och deras relation, utan att förlora spänningen för den skull.

Dock tycker jag att det finns en logisk lucka. Om nu den döda flickan har legat i vattentanken, borde inte någon blivit sjuk av vattnet? Det var tanken som slog mig när jag tänkte efter. Sedan kan man fråga sig vid hisscenen på slutet, om Yoshima lämnade Ikuko för att rädda sin dotter, eller om hon på något sätt blivit påverkad av den döda flickan och därigenom trott att hon var hennes mamma? Den här scenen när Yoshima inser att det inte är Ikukos hand hon håller i, tycker jag nog är den mest skrämmande scenen i filmen... Efter den här filmen började jag fundera lite över anledningarna till att mitt vatten smakar äckligt.

Jag blev imponerad av Rio Kannos (Ikuko) skådespeleri, hon är duktig för att vara så liten.

.Speciellt tycker jag att scenen vid hissen, då hon gråter, är rörande. Filmen tjänar nog förövrigt på en omtitt också, då kanske en del saker klaras ut ytterligare.

Mitt betyg till Dark Water blir en svag 4 av 5 möjliga

av **Tob** » lör okt 16, 2004 23:59

Skönt att du gillade filmen. Jag var ganska restriktiv till asiatiskt skräckfilm efter jag hade sett Ringu, och blivit riktigt besviken (precis som du kan jag tänka). Dark Water var nog den filmen jag såg efter Ringu, och jag blev genst intresserad av fler asiatiska skräckfilmer. Nu försöker jag se så mycket som möjligt. Synd att det är en sådan smal marknad i Sverige.

Nu var det ju som sagt var ett tag sedan jag såg Dark Water och har den inte allt för tydligt i huvudet. Men den huvudakliga anledningen till varför den blir så mycket bättre än Ringu är enkelheten. Vi får en ganska enkel spökhistoria (i grunden iaf) och detta utnyttjas på ett suveränt sätt.

av **Pazuzu** » sön okt 17, 2004 0:04

Tob: Man märker också skillnaden mot amerikanska skräckfilmer. I Dark Water lade jag märke till att ofta klippte man över precis när man trodde att det skulle bli riktigt otäckt, till skillnad från Hollywood-skräckisar som oftar visar allt (på gott och ont). (kanske inte riktigt spoiler-aktigt, men för att vara på den säkra sidan.

)

av **Tob** » sön okt 17, 2004 0:11

Tempot är ju så mycket lugnare och mer harmoniskt, och man bygger succesivt upp spänningen hela tiden. Detta är något som går igen i nästan alla asiatiskt skräckfilm. Det blir spännande, man klipper, det blir spännande igen och man klipper. När man upprepar detta gång på gång så är den slutgiltiga effekten makalös. Det är påfrestande helt enkelt.

Amerikans skräckfilmer är rappare och mer direkt på. Det blir spännande, och så händer något, och det är inte spännande längre. Sen blir det spännade igen och så händer något. Vi är tillbaka på noll igen. Det blir aldrig lika påfrestande att se en skräckfilm som går efter den mallen.

Oj vad jag generaliserade mycket nu.

av **VelocityBoy** » sön okt 17, 2004 0:11

Pazuzu: Kul att du tyckte att den var rätt så bra ändå...

Jag tyckte att det var hyffsat klart att mamman lämnade dottern för att dottern inte skulle bli dödad av den lilla flickan.

Värsta scenerna i filmen är enligt mig då hon klättrar upp för tanken och man ser hur lill flickan försöker att slå sig ut ur den... mein gott jag trodde att jag skulle dö då sedan är förstås den i hissen helt otroligt ruggig.

Sedan tyckte jag att när dottern kommer tillbaka till lägenheten och har samtalet med sin mor och så börjar pipandet igen då kände tänkte jag för mig själv "nu orkar jag inte mer"

men det redde ju ut sig som tur var.

Jag har faktiskt inte tänkt på det där med att den döda flickan skulle ha gjort vattnet odrickbart... vilket hon naturligtvis skulle ha gjort

av **Pazuzu** » sön okt 17, 2004 0:19

VB: Angående den eventuella föroreningen i vattentanken så skulle man kanske inte tänka så logiskt, det är ju trots allt en skräckfilm, men man kan ju inte låta bli.

Angående "10-år-senare-scenen" så trodde var jag beredd på en scen med mamman á la druknad, så där satt jag på helspänn. Scenen med Ikuko i köket när hon håller i väsken och får ett sånt där konstigt leende, fick jag lite rysningar längs ryggraden...

av **VelocityBoy** » sön okt 17, 2004 0:32

Pazuzu skrev:VB: Scenen med Ikuko i köket när hon håller i väsken och får ett sånt där konstigt leende, fick jag lite rysningar längs ryggraden...

Händer det i sista scenen? det var ett tag sedan jag såg den.

av **Pazuzu** » sön okt 17, 2004 0:34

VB: Nej, det är när hon fortfarande är sex år.

av **VelocityBoy** » mån okt 18, 2004 9:54

Jag såg Eternal sunshine of the spotless mind igår och tyckte att den var ganska bra... den kändes dock lite som en novell som man har sträckt ut till en långfilm och efteråt när jag fick reda på att filmen endast var en 1h 45 min så blev jag verkligen förvånad då den kändes jättelång.

Jim Carrey och Kate Winslet var riktigt bra men jag tyckte inte riktigt att Kirsten Dunst fungerade fullt ut (åtminstone inte i scenerna i Joels lägenhet) och Elijah Woods hela storyline var det som fungera minst bra.

Sammantaget ger jag filmen 3+ nästan 4.

av **noike** » mån okt 18, 2004 11:57

VelocityBoy skrev:den kändes dock lite som en novell som man har sträckt ut till en långfilm

Men det är ju det man ska göra. En novell har oftast precis rätt mängd innehåll för att bli en bra film medan en bok är ungefär 4-9 gånger för lång.

av **VelocityBoy** » mån okt 18, 2004 12:15

Noike: Iofs så är det väl kanske så men jag tyckte att filmen kändes en aning utdragen...

av **noike** » mån okt 18, 2004 12:24

VB: om just tESotSM, jo, jag håller med. Vet inte om det berodde på att det var för lite innehåll eller ifall det berodde på det underliga berättartempot.

av **adolvsson** » mån okt 18, 2004 14:14

Jag tycker minsann "Eternal Sunshine..." kändes alldeles utmärkt som den var. Eller mer än utmärkt. Helt fantastiskt underbar, faktiskt. Underbart fantastisk, kanske? Hursomhelst. Diggade en massa.

Vad gäller Kirsten Dunst är hon, enligt undertecknad, en baskat ojämn skådis. Har lite svårt för henne för det mesta (inklusive filmerna om spindelkillen), men ibland, som TV-filmen "The Devil's Arithmetic", "Virgin Suicides" eller t o m "Bring It On", då lyser hon upp och är enormt bra. Filmen vi diskuterar nu faller in i den senare kategorin.

Det är nog mycket tack vare regissören, kanjagtänka. Jag hade inte ens nåt emot den där lilla gnällhoben.

av **RalfiParpa** » tor okt 21, 2004 22:38

adolvsson skrev:Vad gäller Kirsten Dunst är hon, enligt undertecknad, en baskat ojämn skådis. Har lite svårt för henne för det mesta (inklusive filmerna om spindelkillen), men ibland, som TV-filmen "The Devil's Arithmetic", "Virgin Suicides" eller t o m "Bring It On", då lyser hon upp och är enormt bra. Filmen vi diskuterar nu faller in i den senare kategorin.

Drop Dead Gorgeous. Underskattad film.

Och Eternal Sunshine of the Spotless Mind är nog en av årets bästa filmer, fast jag har alltid varit svag för skruvade Charlie Kaufman-filmer. Älskade Adaptation.

av **Nea** » tor okt 21, 2004 23:42

Har äntligen sett Donnie Darko nu. Jaha. Vart ska man börja?

Skulle nog behöva se om den ett par gånger till för att riktigt kunna framlägga mina tolkningar m.m (skulle t.ex hemskt gärna vilja se the Director's Cut och även lyssna på kommentatorspåret) men jag gillar verkligen filmer som får en att tänka efter. What does it all mean? Where are we going? Who the hell is the guy in the rabbit suit? Saker som man brukar fråga sig, helt enkelt.

(Okej, kanske inte det där sista).

Men lite förstagångstittande-tankar (det är visst det ett ord

), helt utan inbördes ordning:

- Patrick Swayze är en av de där typiska skådisarna som jag inte inte kan se i en film utan att tänka Cameo! Ser bara hans roll i Dirty Dancing framför mig.

- Skrämmande tanke att det finns människor som Kitty lite överallt i världen, men många av dem residerar nog just nu i USA, är jag rädd. Fear and Love. Jeesh.

- Jake Gyllenhaal är bra (jag uthärdade en hel del trams i Day After Tomorrow för att se honom i den filmen) men ibland känns hans "psykopatiska" leende något överdrivet.

- Trodde först att Frank the Bunny var en framtidsversion av Donnie.

- Var Frank the Human möjligen Donnie's systers pojkvän?

- Skulle väldigt gärna ha velat se lite mer av Roberta Sparrow. Exakt vem var hon? Var kom hennes material till boken ifrån?

- Mammans reaktion i slutet var ganska märklig. Berodde detta enbart på grund av att hon befann sig i chocktillstånd eller visste hon mer än hon visade utåt? Eller kanske det berodde på någon slags Deja Vú, de kände igen varandra på något märkligt vis - genom den alternativa tidslinjen - men kunde inte placera varandra.

- Begreppet "World's gonna end" tog jag inte som att det var menat bokstavligt talat, dvs att världen skulle gå under, utan mer att Donnie's värld skulle gå under i.o.m att Gretchen, hans mamma och syster dör vid denna tidpunkt.

Riktigt bra film, har svårt att släppa taget om den och vill ha alla svaren nu. Fast en del av det som gör den så bra är ju att man kan ha sina egna tolkningar av händelserna.

Betyg: 4/5

av **VelocityBoy** » tor okt 21, 2004 23:49

Nea: Otroligt bra musik i filmen det är nästa så snyggt att jag svimmar när de spelar "Love will tear us apart" när Donnie och hans flickvän går upp till hans rum under festen....

av **Nea** » tor okt 21, 2004 23:59

VB, ja, jag håller med dig om att musiken var fint anpassad till sinnesstämningen hela filmen igenom. Bra val.

av **Off** » fre okt 22, 2004 0:21

Nea: Det finns mer info att skaffa på den officiella hemsidan om man bara orkar sitta och pila ett tag. Var så länge sedan jag var där så ja gkommer inte riktigt ihåg men jag tror att man på slutet fick höra ett samtal mellan 2 personer angående

spoiler
flygplansmotorn som kraschade ner

MP3 · av **caffeineaddict** » fre okt 22, 2004 0:28

Jag har inte sett Donnie Darko sedan den var relativt ny (det kan ha varit, öhm, 2002? Eller 2001?) och var faktiskt relativt icke-imponerad. Det var en bra film utan tvekan, men inte så bra som snacket sade (det jag minns imponerade mig mest var skildringen av Donnies föräldrar som egna karaktärer med humor och kärlek för sina barn till skillnad från de vanliga arga, oförstående klyschföräldrarna). Har ända sedan dess hävdat att filmen är överskattad (fortfarande dock: inte dålig), men nu känns det verkligen som att det börjar bli dags att se om den och se om jag känner annorlunda.

T.ex. Barton Fink, också en lite, hrm, annorlunda film tyckte jag bara var OK tills jag såg om den. Den blev bättre och bättre och nu är det en av mina absoluta favoritfilmer.

av **poser** » fre okt 22, 2004 0:42

caffeineaddict: "suck a fuck"

av **Tob** » lör okt 23, 2004 1:22

Vad jag älskar filmer då man sitter helt lamslagen efteråt och funderar på vad fasiken handlar detta om då, och vad vill dem säga med detta. Jag har sett A tale of two sisters, och jag är förvirrad. Filmen är en syd korenask rysare som handlar om exakt vad som titeln antyder. Mycket enkelt så handlar det om att systrarna flyttar hem till deras pappa och styvmor. Mystiska saker börjar hända. På pappret liknar det vilken spökfilm som helst, men ju längre inte i filmen man kommer ju underligare blir det.

Filmen skiljer sig relativt mycker från den asiatiska skräck man är van vid att se. Den där krypande skräcken som finns hela tiden i vanliga fall finns inte nu. Nu bygger man skickligt upp hoppa till sekvenser men det som skiljer sig är att nu mår man verkligen dåligt mer än 2 sekunder efteråt. Egentligen vill jag se om filmen pga att kunna förstå den bättre, men jag är tveksam om jag vill uppleva dem skräckmomenten någon mer gång som filmen bjuder på.

Filmen är vanisinnigt vacker. Det är välspelat och fotot är superb. Musiken sitter klockrent och kameravinklar, ljus och ljud används på ett effektivt sätt. Rent tekniskt sett så är det klockrent.

Tempofattigt, dialogfattigt.........men vad underbart.

En fullpoängare sitter inte långt ifrån.

av **RalfiParpa** » tis okt 26, 2004 9:57

Så, finns det American Psycho-älskare på det här forumet?

Buffyforum

Film, film och film

Vilka är online