Queer as Folk

[brat]

Oj vilka snygga avatar Ai... säger jag som om jag vore förvånad. Den första var verkligen kanon. Så snygg! Fast jag gillar den tredje också. Fin känsla.

Väntar med spänning på caffes fortsatta kommentarer.

[caffeineaddict]

Jag har faktiskt sett ett till avsnitt eller två, men kom på rak arm inte på så jättemycket att skriva. Förutom att jag gillade det. Det blir ett till ikväll, minst.

[brat]

Njä, de är nog inte avsnitt som står ut så mycket.

117-118
Det enda som står ut i mitt minne just nu är sista scenen i 118 med Forever Young. Fasktiskt därifrån jag fått mitt lilla citat.

Brian: You're fucking terrified. Just like the night you met me. I was sure you'd run back home. But you didn't. You said, I'm going with him.
Justin: I cannot believe that you remember that. Considering you couldn't remember my name.
Brian: And look what happened.
Justin: I turned into a big queer.
Brian: Yeah, lucky for you otherwise I wouldn't be waisting my time. But it's to late now. There's no turning back.

Läs nu inte om du inte hunnit se så här långt!
119-120
De här två avsintten däremot är riktigt bra! Brians pappas död och King of Babylon! Yay!

Edit. Vad sjutton handlar din sig om? Nyfiken.

[caffeineaddict]

Edit. Vad sjutton handlar din sig om? Nyfiken.

Allsång på Bolvik, där Monkey Gone To Heaven-refrängen utvecklades från den vanliga "If man is five... and the devil is six... then God is seven... this monkey's gone to heaven" för att inkludera personerna runt bordet.

(spoiler 1.18) Tyckte båda dessa avsnitt var bättre än 1.16 faktiskt. Kände verkligen Debbies sorg när hon och Michael bråkade i 1.17 och som livslångt Queen-fan (jaja....) gjorde "A Kind of Magic"-slutet på 1.18 mig riktigt glad. Den scenen du nämner var också fin.

Teds historia berörde också, han försöker vara realistisk och se saker som de är men är helt enkelt för snäll. Annars så är i stort sett varenda scen med Debbie tokbra just nu. Men om det där var slutet på Michael/Davids tjafs kring otroheter och snedsteg så kändes det jävligt... pffffft... som en snedtändning där jag äntligen hade hoppats på en explosion. Men det tror jag iofs inte det var, det lär dyka upp igen.

[adolvsson]

Edit. Vad sjutton handlar din sig om? Nyfiken.

Allsång på Bolvik, där Monkey Gone To Heaven-refrängen utvecklades från den vanliga "If man is five... and the devil is six... then God is seven... this monkey's gone to heaven" för att inkludera personerna runt bordet.

Jag vill bara ta tillfället i akt att uppmärksamma att jag är Gud.

Det var allt. Tack för att ni lyssnade.

[caffeineaddict]

Edit. Vad sjutton handlar din sig om? Nyfiken.

Allsång på Bolvik, där Monkey Gone To Heaven-refrängen utvecklades från den vanliga "If man is five... and the devil is six... then God is seven... this monkey's gone to heaven" för att inkludera personerna runt bordet.

Jag vill bara ta tillfället i akt att uppmärksamma att jag är Gud.

Och att uppmärksamma oss på det faktum att du läser i QaF-tråden. What's that all about? Tänker du börja titta?

[adolvsson]

Och att uppmärksamma oss på det faktum att du läser i QaF-tråden. What's that all about? Tänker du börja titta?

Inte nu, sen. Det händer att jag tittar in ändå. Fast den här gången var det faktiskt bara en slump, trodde jag klickade på någon annan tråd.

Faktum var att jag klickade mig in i typ tre trådar som jag inte brukar eller hade tänkt läsa. What's up with that?

[caffeineaddict]

(spoiler US 1.19) Fyfan vilket höjdaravsnitt! Det näst bästa hittills efter 1.11, no doubt.

Äntligen fungerade alla tre historierna i ett och samma avsnitt. Annars har det oftast funnits åtminstone en och ibland t.o.m. två delhandlingar som varit betydligt mindre engagerande. Men såväl Brian som försöker hantera sin pappas död, Justin som gör misstaget att ha sex med Daphne och Teds fortsatta förhållande till Blake (med Emmett som lägger sig i mer än vad han kanske borde, trots att han onekligen menar väl) var ytterst engagerande. Inga döda sträckor. Scen efter scen engagerade och berörde. Jävlar i mig, fortsätt såhär!

Särskilt Emmetts scen på Babylon-balkongen med Blake... där kan vi tala om det där mörkret och de gråskalor som alltid, alltid är min bästa vän i drama. Peter Paige skådespelar arslet av sig, han och Scott Lowell imponerar bara mer och mer hela tiden. Jag har sagt det från början, men de två karaktärerna är verkligen seriens centrum för mig. "Break his heart and I will break... your... face...". Gåshud...

Och stackars Daphne. Jag har alltid tyckt om henne massor, men hon är så naiv, och det där sista hon sa... Hoppas hon inte bara försvinner spårlöst som sin UK-motsvarighet nu.

Bortsett från i det fantastiska 1.11 har Brian alltid fungerat bäst för mig i avsnitten som berört hans förhållande med sin pappa. Men jag hoppas inte att de sidor av honom som når mig försvinner nu när pappa är död. Lite för ofta annars är han bara ett ego-arsle som jag inte riktigt orkar engagera mig i när så många starkare karaktärer (IMHO) finns i närheten, men här ser man äntligen in under ytan och då gillar jag det jag ser. Nu behöver de bara hitta andra metoder för att visa det.

Jag vet att ni är flera som har väntat på det, så här kommer den. Seriens första lovebunny från caffehåll:

Nu hoppas jag verkligen på fler avsnitt av den här klassen!

[madskellig]

En lovebunny! yay!

(spoiler US 1.19) Peter Paige skådespelar arslet av sig, han och Scott Lowell imponerar bara mer och mer hela tiden. Jag har sagt det från början, men de två karaktärerna är verkligen seriens centrum för mig. "Break his heart and I will break... your... face...". Gåshud...

Kan bara hålla med, Peter Paige är enormt imponerande i sina dramascener, och det där citatet du nämner... underbart!

[Tinwiel]

En lovebunny! yay!

(spoiler US 1.19) Peter Paige skådespelar arslet av sig, han och Scott Lowell imponerar bara mer och mer hela tiden. Jag har sagt det från början, men de två karaktärerna är verkligen seriens centrum för mig. "Break his heart and I will break... your... face...". Gåshud...

Kan bara hålla med, Peter Paige är enormt imponerande i sina dramascener, och det där citatet du nämner... underbart!

Yay! Kaninen!!

Jag håller också med! Min respekt för Peter Paige växer för varje omtitt och varje avsnitt. I alla scener är han kung, men speciellt i dom dramatiska scenerna. Emmet, min idol!

[caffeineaddict]

(spoiler US 1.20) Ännu ett riktigt tokbra avsnitt. För andra gången i rad kändes det som att alla historierna fungerade (om än till olika grad) och dessutom var det skönt hur de snirklade sig kring varandra eftersom allt utspelade sig kring samma natt på Babylon.

Likväl var Emmetts fantastiska kärlekshistoria för en natt höjdpunkten. Jag skrattade och aaaaaawade som bara sjutton. De var så söta ihop. Med musiken!

Och efter att först ha lyckats engagera mig i Brian och sedan i Justin var och en för sig så fick jag för första gången en riktig förtjusning för Brian/Justin-förhållandet... När Justin stal killen från Brian.. blickarna som utbyttes där och sedan det korta musikmontaget... jo, det var skitbra. Även om jag inte trodde Brian skulle vara riktigt så lättknäckt, "I thought we had plans" WTF? Riktigt så naiv tror jag inte han skulle vara, snarare att han skulle hittat en annan kille men vi hade fått se honom våndas, men inte erkänna "förlust" på det där sättet.

Nu vill jag veta lite mer om vad som verkligen hände med Vic, och om det fanns någon som helst orsak till att han åkte dit eller om det bara var polisiär homofobi. Och så vill jag att Daphne ska komma tillbaka. Men det känns som att de här två senaste avsnitten verkligen har trappat upp kvalitéen på hela serien IMHO och nu ser jag verkligen fram emot att fortsätta på ett sätt som jag inte gjorde under vissa av de tidigare avsnitten. Guess I'm stuck. Forever QaFfe.

[Glorificus]

(spoiler US 1.20) Guess I'm stuck. Forever QaFfe.

Aww...

[madskellig]

(spoiler US 1.20) Likväl var Emmetts fantastiska kärlekshistoria för en natt höjdpunkten. Jag skrattade och aaaaaawade som bara sjutton. De var så söta ihop. Med musiken!

Jag är nog den enda som inte tycker om Emmett historien alls, nästan lika jobbig att se som cybersex alterego avsnittet (1x09). Och då avgudar jag ändå Emmet.

Guess I'm stuck. Forever QaFfe.

[Tinwiel]

(spoiler US 1.20) Likväl var Emmetts fantastiska kärlekshistoria för en natt höjdpunkten. Jag skrattade och aaaaaawade som bara sjutton. De var så söta ihop. Med musiken!

Jag är nog den enda som inte tycker om Emmett historien alls, nästan lika jobbig att se som cybersex alterego avsnittet (1x09). Och då avgudar jag ändå Emmet.

Guess I'm stuck. Forever QaFfe.

Spoiler säsong 1
Jag håller med mads. Jag ÄLSKAR Emmet, det tror jag att ni vet, men jag gillar inte den där storyn, inte heller cybergrejen. Förutom vissa roliga repliker som har med Ted att göra..

Yay för QaFfe!

[caffeineaddict]

(spoiler US 1.20) Likväl var Emmetts fantastiska kärlekshistoria för en natt höjdpunkten. Jag skrattade och aaaaaawade som bara sjutton. De var så söta ihop. Med musiken!

Jag är nog den enda som inte tycker om Emmett historien alls, nästan lika jobbig att se som cybersex alterego avsnittet (1x09). Och då avgudar jag ändå Emmet.

Cybersex-avsnittet var jobbigt, men det här var så... ohyggligt charmigt.

[Tinwiel]

Såg nyss 3x14 med Anna....jag dansade runt som en galning som vanligt! Haha... hopplöst.

[caffeineaddict]

(spoiler US 1.21 & 1.22 (och lite Buffy fram t.o.m. S3)) Bra saker händer aldrig i parkeringsgarage i TV eller filmer...

Men efter det här finns det inget sätt att inte gilla Brian & Justin. Fyfan, vilken kvalitetshöjning hela serien har gjort på de här sista fyra avsnitten. Jag hade länge gissat att S1 skulle sluta med att Mikey och David avslutade sin historia (även om jag efter den här avslutningen nästan hoppas på åtminstone en liten epilog till allt det nånstans i S2...).

Teds och Blakes slut var väntat men kändes ändå. Så är det med mycket av serien, väldigt mycket känns igen från andra serier och historier. Men för det mesta, särskilt under de senaste avsnitten gör de det ändå till sitt eget genom karaktärerna och skådespelet. Så gott som hela casten är guld vid det här laget och även om Paige & Lowell fortsätter vara min favoriter så finns det inte en karaktär eller skådis som jag ogillar nu.

Emmett fortsätter vara fantastisk, och hans scener med Vic i 1.21 var det avsnittets höjdpunkter.

Lite Buffy-vibbar fick jag på några ställen runt balen. Förutom den uppenbara Angel/Brian-parallellen trodde jag även i några sekunder att scenen där Justin bjöd Daphne på balen (med tanke på vilka känslor Daphne verkade hysa i 1.19) efter att Brian sagt nej skulle spegla den där fantastiska scenen i Prophecy Girl: "You think I wanna go to the dance with you and watch you wish you were at the dance with her? You think that's my idea of hijinks? You should know better." Fast så blev det ju inte, det var bara något spontant som dök upp.

Jag har inte så himla mycket mer att säga just nu. Men som om det inte hade märkts nog redan så sålde de här fyra sista avsnitten framförallt mig verkligen på serien, och jag ser verkligen fram emot att fortsätta efter Stockholmshelgen. Ska nog SMS:a Ai i morgon också så hon får lite besked i all sin nätlöshet.

[Tinwiel]

Ja, glöm inte att smsa Ai, hon är säkert dönyfiken. Kul att du har sett klart första säsongen, jag älskar också dom sista avsnitten här, speciellt 1x22.
Är vi skolade i Joss skola så är vi. Blir det stort drama så sitter vi där med våra snuttefiltar, gråter och tycker att det är så braaa. Brians tårar.. Stackars Sunshine..

[Glorificus]

1x22
Dansen! Och alla skratt och leenden! Och så.. slagträet. Chocken. Och Brian... och sjalen...

Ai vill definitivt ha sms... om inte klockan var Zoë-sover skulle jag också slänga mig på mobilen.

[madskellig]

(spoiler 1x22) Ja, sjalen!! och Justins leende då han vänder sig om innan... Åh, vad jag älskar detta avsnitt.

Jag fick sån lust att se om nått s1 avsnitt nu, men min box är utlånad. Igen.

[Tinwiel]

(spoiler 1x22) Ja, sjalen!! och Justins leende då han vänder sig om innan... Åh, vad jag älskar detta avsnitt.

spoiler s1 och dom första avsnitten i s2 (caffe får inte titta!)
Then you turned around and smiled. And then I knew why Debbie calls you Sunshine

[The Ankh]

Jag måpste en vacker dag köpa boxarna...

[Tob]

(spoiler 1x22) Ja, sjalen!! och Justins leende då han vänder sig om innan... Åh, vad jag älskar detta avsnitt.

(spoiler 2.01) Brian som inte vill visa att han bär sjalen.....fan alltså.

[caffeineaddict]

Jag måpste en vacker dag köpa boxarna...

Kunde ha svurit på att jag sett QaF-boxar hemma hos dig! Är jag dement?

[noike]

Jag måpste en vacker dag köpa boxarna...

:eek: Kunde ha svurit på att jag sett QaF-boxar hemma hos dig! Är jag dement?

Hon lånade dem givetvis. Man kan göra det, jag har några Homicide-dvder som bevis om det skulle behövas.

[brat]

(spoiler US 1.21 & 1.22 (och lite Buffy fram t.o.m. S3)) Men efter det här finns det inget sätt att inte gilla Brian & Justin. Fyfan, vilken kvalitetshöjning hela serien har gjort på de här sista fyra avsnitten.

Självklart måste jag citera de raderna.
Säsong 1
Omöjligt att inte älska serien efter de där fyra avsnitten. Omöjligt att inte älska Brian&Justin efter dem också. Som jag har väntat på att du skulle ta dig dit!!

Varför blir jag klappa-händerna-glad när jag läser QaFfes tankar om klappa-händerna-bra avsnitt? Verkar lite över. Men jag klappar händerna ändå. Min omtitt är just nu mitt i säsong 5 men när jag läser sånt här blir jag toksugen att hoppa tillbaka till säsong 1!!

Och i min åsikt är här UK-versionen totalt glömd. QaF US är en egen serie.

[Ai]

I'M BACK!!!!

Jag hade faktist hoppats hinna hem innan QaFfe hann se 1x22. Men så blev alltså inte fallet. Jag har dessutom inte haft på mobilen sen batteriet lade av för nån dag sen. Har iallafall inte haft nån täckning där jag varit. Men jag får väl sätta på den nu då...

Nu har jag snabbläst alls som skrivits och är helt... HELT stum. Jag vill skriva så mycket, men det får bli ett kort koncist: Jag håller med föregående talare.

(spoiler s1 US) Det var väl aldrig nån tvekan om att den slutliga spiken i kistan för QaFfe skulle bli säsongsavslutningen. Han var ju näst intill helsåld redan innan och det var ju bara att veva hem sen. Det var jag ganska lugn över.

Några av mina personliga favoriter är ju King of Babylon-scenerna (PoleDancingJustin! Kan det bli bättre?), Emmets pit-bullslojalitet och flödet i avsnittet där det växlar mellan "normalt" drama till Vic's uppgivenhet där det ofta glänser till lite teatraliska takter på monologerna. Vilket jag faktist älskar. Om det är snyggt gjort och funkar, som här. Fler favvisar är ju såklart balen och hela slutet från parkeringsgaraget och framåt. Jag kan verkligen sympatisera med amerikanska publiken som fick det som säsongsavslutning och blev tvugna att vänta läääääänge på 2x01.

Jag är trött. Jag vill skriva mer - men jag har fler trådar att lurka mig igenom innan det är sova som gäller. GUD vad jag har saknat min säng....

[The Buffster]

(spoiler 1x22) Ja, sjalen!! och Justins leende då han vänder sig om innan... Åh, vad jag älskar detta avsnitt.

(spoiler 2.01) Brian som inte vill visa att han bär sjalen.....fan alltså.

(spoiler 2.01) Åååååh, sjalen .
När det visar sig att Brian har sjalen kring halsen kan vara min absoluta favoritscen under hela serien. (Nu har jag ju i och för sig inte sett hela.)

Och om någon nu undrar så ska jag fortsätta min omtitt när jag känner mig lite mindre stressad och trött.

[Glorificus]

Mmm, en tradition vad gäller Grey's Anatomy har blivit att författarna därifrån bloggar efter varje avsnitt på den officiella Grey's-bloggen. Den här veckan kom turen till Krista Vernoff, och hon har detta att säga om vår underbare Peter Paige:

(spoiler Grey's 3x02) "Finally, I have to take a moment to write to you about Benjamin. Oh my God, he broke my heart. (And not just because the actor who played him, the brilliant and multi-talented Peter Paige has been one of my very best friends for the last 20 years.) When they had to shock his heart on the table, I burst into tears. (and not just cause I’m four months pregnant and everything makes me cry and it almost killed me to see my Peter looking like he was maybe dying.) I love Benjamin because he makes me laugh. And he really made me think, just like he made Meredith think, about how much we should really run around all day controlling every impulse we have in favor of being “polite.” I mean, life is short, people die – and if your hair conditioner isn’t working, don’t you want some to tell you?? I know that my Peter Paige tells me, which is why he’s my best friend."

"A play I wrote, 'Me, My Guitar and Don Henley' is opening in New York on October 7th in a tiny little theatre in the East Village. If you are an East Coast dwelling theatre-goer and you like my episodes of Grey’s Anatomy and you like my rambling and over-sharing on this here blog, I think you will like my play, which is, coincidentally, directed by Peter Paige and includes a large amount of over-sharing."

[Tinwiel]

Peter Paige!!!

Wiiiieeee! Ai är tillbaks! Och vilken avatar! Woaw...