A bear skrev:Spikes kärlek till Buffy har ju en ganska osympatisk början här; han hatar henne intensivt, men när han inte kan skada henne styrs känslorna om till åtrå i stället...
Själv ser jag inte Buffy som den som tänder Spikes gnista, istället är det Faith som ändrar spelreglerna och introducerar Spike för tanken att han och Buffy kan ha en amorös relation.
"Who Are You?" (4x16)
Faith as Buffy: Spike? Spike. William the Bloody with
a chip in his head. I kind of love this town.
Spike: You know why I really hate you, Summers?
Faith as Buffy: ’Cause I’m a stuck-up tight-ass with no sense
of fun?
Spike: Well, yeah, that covers a lot of it.
Faith as Buffy: Cause I could do anything I want, and instead,
I choose to pout and whine and feel the burden
of slayerness? I mean, I could be rich, I could
be famous, I could have anything. Anyone.
Even you, Spike. I could ride you at a gallop until
your legs buckled and your eyes rolled up. I’ve
got muscles you’ve never even dreamed of. I could
squeeze you until you popped like warm champagne,
and you’d beg me to hurt you just a little bit
more. And you know why I don’t? Because it’s
wrong.
Spike: I get this chip out, you and me are gonna have
a confrontation.
Faith as Buffy: Count on it.
Om det stämmer att den här scenen sår fröet till vad som senare kommer att bli Spikes mani så är det på ett sätt en ödets ironi. Faith som ställt till det så för Buffy, ger henne nu också (även om hon inte menade det eller är medveten om det) en kärlekskrank vampyr på halsen. Frågan kan i så fall också ställas om det verkligen är Buffy som Spike är kär i, och inte bara en viss bild av henne. En bild som han sedan under säsong sex med alla medel försöker skapa liv i, med ständiga appeller till hennes mörka sidor. Det måste också ha kittlat Spikes fantasi att Buffy (Faith) i scenen ovan tar upp precis det som Spike irriterar sig mest på och visar att hon förstår honom fullständigt.
Varje gång de möts efter den här scenen så måste Spike ha bilden av Buffys plutande läppar när hon säger att det vore fel att ge efter för sina lustar, på näthinnan. Inte konstigt om han till slut börjar drömma om henne, det skulle jag också ha gjort. Hade någon kvinna jag känner och avskyr (om jag nu hade avskytt någon) kommit fram till mig och med ett förföriskt leende sagt att hon skulle kunnat ta mig om hon bara ville, men att det vore fel, och sedan gått - så hade jag förmodligen blivit ursinnig och hatat henne ännu mer. Men jag hade aldrig glömt incidenten, och jag hade inte förblivit opåverkad av det sensuella, eller för att säga det rent ut, av den råa kåtheten, i situationen.
Att Spike långt innan den här scenen var besatt av Buffy tror jag inte motsäger min tanke, snarare stärker det den. Förmodligen behövdes det att han redan hade henne i systemet och inte kunde bli av med henne för att han skulle klara att ta ett sådant steg. När han var besatt av Buffy innan så var det ju inte kärlek han hade i tankarna när han under dagarna låg i sin krypta i väntan på nattens intåg, snarare det motsatta. En avslutande fråga måste därmed ställas: Är det Faiths förtjänst att Spike skaffade sig en själ?