Jag vet att både Off och caffeine har nämnt den här scenen redan, men slutscenen är en av mina absoluta favoriter genom hela serien så jag måste också nämna den.
Jag tycker det är intressant hur Scooby-gänget bara förutsätter att Buffy varit i helvetet och att de återuppväcker henne för att de tror att det är för hennes bästa men också för att de behöver henne och vill ha sin vän/syster tillbaka. Å det allra minsta så förtränger de åtminstone möjligheten att hon varit någon annanstans. Jag tycker det är - om inte själviskt, så i alla fall ganska oansvarigt av dem att inte utforska mer om vart Buffy egentligen har tagit vägen - innan de bestämmer sig för att hämta tillbaka henne. Willow vill att Buffy ska vara tacksam, men det slår henne aldrig att det kanske inte finns något att vara tacksam för. Vilket bara gör den sista scenen så oändligt mycket mer gripande. Jag kan aldrig förstå hur Buffy kan kallas självisk. Jag har aldrig kunnat förstå det innan den scenen, och jag kan kan definitivt inte förstå det efteråt. När Buffy bestämmer sig för att hennes vänner (och Dawn) ska vara lyckligt ovetande om vad de har utsatt henne för (även om det är omedvetet), det tycker jag är höjden av osjälviskhet.
BUFFY
Wherever I ... was ... I was happy.
At peace. I knew that everyone
I cared about was all right. I knew it.
Time didn't mean anything, nothing
had form... but I was still me, you
know? And I was warm and I was
loved... and I was finished.
Complete. I don't understand about
dimensions or theology or any of ...
but I think I was in heaven.
Spike stares, takes it in. She looks at him.
BUFFY
And now I'm not.
SPIKE
Buffy--
BUFFY
I was torn out of there. My friends
pulled me out. And everything
here is bright and hard and violent...
Everything I feel, everything I touch...
this is Hell. Just getting through the
next moment, and the one after that...
knowing what I've lost ...
BUFFY
They can never know. Never.
~
Så bra, så otroligt bra.
"I walk, I talk, I shop, I sneeze. I'm gonna be a fireman when the flood rolls back" - Restless