av VelocityBoy » fre jul 18, 2008 13:06
Så nu har jag sett (nästan) hela serien så jag tänkte skriva några ord om den.
Jag köpte den första och andra säsongen för flera år sedan då den hade fått så goda vitsord (och boxarna var snygga) men i slutet av andra säsongen kom jag av mig och såg aldrig klart serien.
Spoiler s2
Jag gillade inte i princip några arcs vid den tidpunkten
Jag var alltid förtjust i Nate - Brenda förhållandet. Båda var personer som var extremt intressanta (och snygga) men framförallt Brendas beteende började bli tämligen bizarrt här utöver det så lyckades jag spoila att Nate skulle dö i slutet så luften gick ur mig vad det gällde mina favorit karaktärer.
Ruth's förhållande med Nikolai fungerade inte alls för mig. I mina ögon var Nikolai extremt osympatisk och det hela gav mig en dålig eftersmak.
Claire's relation med Gabriel gjorde mig frustrerad det må ha varit verklighetstroget men för att vara en så insiktsfull och snäll person som hon ibland är så är Claire verkligen stendum i en sådan grad att jag bara blev frustrerad.
Dave's förhållande till Keith var även det frustrerande då Dave verkligen gör mig galen med sina tvära kast, sina nästan hysteriska utbrott och sin holier-then-though attityd trots alla de snedsteg han gör... stackars Keith.
Så varför skulle jag vilja se vidare en serie där jag inte gillade i princip några karaktärer... svaret är sommarnätter. Under min semester brukade jag sitta och se tv efter att ha kommit hem på nätterna och jag fastnade framför ett avsnitt av SFU och det var ganska bra så jag såg nästa och sista fredagen (en vecka sedan idag) på min semester så visades sista avsnittet av säsong tre och det var sjukt bra. Så för att dämpa min depression över att behöva börja jobba igen så köpte jag säsong 4 och började sträck se serien och jag har följande saker att säga. (Jag valde att inte börja se om s2 eller köpa s3 då jag inte ville riskera att jag skulle komma av mig igen eller för den delen använda min sista bit av semestern till att göra något jag inte gillade.)
Spoiler för hela serien
Nate i slutet av säsong tre var anledningen till att jag började se igen, jag sympatiserade med hans extrema sorg och tyckte att hans reunion med nya-och-förbättrade Brenda var mycket intressant.
Det jag hade sett av Claire's arc var bra jag är väl svag för berättelser om artister och konstnärer blandat med en rejäl dos droger.
De andra delarna hade jag ett hyffsat grepp om även om jag kanske tenderade till att emellanåt flippa mellan kanalerna under dessa avsnitt.
Nate fortsatte att vara min favoritperson rakt igenom, det är lätt att beundra honom han är snäll, modig, intelligent han vill alla väl samtidigt sympatiserar man med honom då allt går åt helvete för honom hela tiden så. Samtidigt är gör han förstås fel efter fel i serien men man får ändå känslan av att han alltid försöker att vara folk till lags
Förhållandet med Brenda som jag gillade i början av säsong 4, det kändes som att de hittade hem, gjorde mig ganska snabbt frustrerad. Efter den tionde tårfyllda scenen där de lovade bot och bättring och att de skulle försöka vara älska varandra bättre så kände jag att det var tämligen uppenbart att de aldrig någonsin skulle kunna fungera som ett par (här beror nog en del av min irritation på att jag sträck såg två säsonger och att de här scenerna blev utspridda över två år för majoriteten av tittarna medans fick jag se dem under en vecka). Jag kan egentligen inte se Brenda som hon var skriven passa ihop med någon. Jag gillade dock scenerna med Brenda och Maya det var härligt att se genomcyniska Brenda älska någon villkorslöst det kändes som att hon behövde och förtjänade det. Men allt som allt drog de ut på det här förhållandet alldeles för länge, för min del var det förlösande när han gjorde slut med henne just innan hans död.
Angående Nates förhållande med Maggie så tyckte jag att det var mycket bra. Maggie var inte min "typ" jag gillar traditionellt Brenda-karaktärer (nu pratar jag karaktärer i serier, jag skulle troligtvis bli livrädd om jag träffade en "Brenda" irl) men hon var verkligen genom sympatisk och jag tror att det var en perfekt partner till Nate (lugn och spirituell, det kändes alltid som att han trivdes i hennes närvaro som att han kunde slappna av), deras sista avsked på sjukhuset gjorde mig alldeles varm inombords. När Ruth ringde upp henne i sista avsnittet blev jag lättad det var skönt att någon påpekade att det inte bara var ett snedsteg från Nate utan att han faktiskt hade varit lycklig med henne innan han dog och att det var något bra. Jag är så frustrerad över att man aldrig fick reda på vad som hände med henne i slut montaget även om jag naturligtvis förstår att hon inte hörde hemma där. Jag hoppas att det gick bra för henne iaf och att hon träffade Nate igen när hon dog.
Ruths förhållande med George som var hennes stora arc i de sista säsongerna är jag kluven till. I motsats till förhållande mellan Nate och Brenda så tyckte jag att de egentligen hade för lite tid för allt de ville berätta. George v1.0 var en extremt sympatisk person imo och jag var glad för att Ruth äntligen fick lite lycka i sitt liv efter alla stolpskott hon hade dejtat fram till dess men han morphade snabbt till extremt osympatiska version 2.0 då han var urtråkig, otrevlig och helt saknade empati (när han lemlästade Claire's träd vill jag att Ruth skulle spetsa honom med häcksaxen). Nästa George i raden var batshit-crazy-George från att ha diskuterat generiska miljöproblem så forslades han iväg till psyket i tomtefrisyr för att sedan dyka upp som en hjälplös manlig version av Ruths mor som hon var tvungen att ta hand om. Jag tyckte att alla faser av George var ganska bra men det gick alldeles för snabbt för min del... nåväl upplösningen var bra, att hon inte bodde med George men fortsatte förhållandet med honom blev den perfekta lösningen, de var ett fint par på slutet.
Neurotiska och hysteriska Ruth kunde gå mig på nerverna emellnåt men allt som allt gillade jag henne hon var lojal, omtänksam och väldigt mån om alla hon älskade. För min del var hon stor när hon lämnade ifrån sig Maya till Brenda (jag hade kunnat acceptera båda lösningarna) allt som allt en riktigt bra karaktär.
Sedan var det dags för David... jag tål inte David. På slutet av serien var jag oerhört leds på den här kraken han blänker till emellanåt och gör något beundransvärt men allt som oftast så är han som ett litet barn. Ständiga hysteriska utbrott, extremt misstänksam och paranoid, alltid high-and-mighty men gör konstant snedsteg själv, han är missunsam och egen nyttig allt som allt en fruktansvärt svag person som aldrig tar sig i kragen. Jag tror att de här är liksom Nate-Brenda ett problem av att de var ett par för länge det var viktigt att Keith och Davids förhållande var stormigt för att illustrera alla problem de gick igenom och att förhållandet skulle vara på ett visst sätt vid upplösning då de äntligen skulle klicka men resan var för lång och all min sympati dog på vägen. Jag är glad att jag bara hade hunnit se knappt 2 säsonger av SFU när jag började se Dexter annars vet jag inte om jag hade klarat av Michael C Hall som Dexter. Jag gillade Keith dock han var en riktig klippa.
Jag tyckte att Claires del av slutet på serien var bra de flesta deadbeat pojkvännerna var utskrivna och hon visade att hon växte som en person hennes lilla tal om hur studenterna på universitetet bara stod still var bra. Jag kan inte säga att jag gillade utveckligen med Billy (galen igen...) men det var ganska snabbt över iaf, jag var fö förvånad att jag gillade Billy ganska mycket när han tog sina mediciner och tyckte att det var synd att han skulle degenerera igen men men han verkade vara hyffsat okej på slutet iaf. Förhållandet med Ted var bra jag tyckte att hans otäcka republikanska åsikter naturligtvis var motbjudande men de var åtminstone inte de som stod i centrum (jag tyckte att den illa beslöjade vädjan om acceptans för andras åsikter (även en republikan kan vara snäll) kändes klumpig) utan mest att Claire för en gångs skull träffade en person som inte var helt oändligt fokuserad på sina egna problem. Slutet med Claire som åker iväg i sin bil kändes starkt och rätt.
Montaget på slutet tyckte jag var riktigt bra, visst det var sappy men jag hade ta mig f-n gjort mig förtjänt av det vid det här laget.
I allmänhet så tycker jag att serien led av att vara ganska pretentiös och att vilja framstå som fin konst... men den är snyggt filmad och emellanåt (inte minst slutet) så är den riktigt stark och tung så allt som allt känns det som att pay-offen för att ha suttit igenom hela serien var större än priset. Jag kommer nog aldrig att se om den i sin helhet men jag kan tänka mig att jag kommer att titta på de fyra sista avsnitten vid något tillfälle.
Senast redigerad av
VelocityBoy fre jul 18, 2008 14:20, redigerad totalt 1 gång.