Lite blandade känslor, men mest håller jag nog med Horrabin. Rösten är väl fånig och överdriven, Faith är lite väl dålig på att slåss (Angelus är trots allt inte så mycket starkare än en vanlig vampyr, orsaken till att Buffy aldrig dödade honom var ju de personliga orsakerna), Fred & Gunn är inte särskilt intressant. Cordy & Connor har ett par okej scener (framförallt är det skönt att de kanske äntligen tar itu med Connors mystiska ursprung, det får ju liksom inte bara vara en lös tråd. Mänskan [eller vad han nu är] föddes genom ett mirakel!), men inget speciellt de heller.
Bästa delarna var helt klart Wes & Faith... alldeles underbart att äntligen se honom verkligen agera som hennes Watcher. Det är en brutalare och hårdare version av Buffy/Giles-förhållandet. Wesley är fortfarande sanslöst cool, och det är fascinerande att se hur han nu är hårdare och argare än hon (till skillnad från Buffy S3 och Angel S1). Denisof och Dushku fungerar väldigt bra tillsammans. Dessutom var det kul när Faith förhörde demonen i baren.
Och cliffhangern fungerar faktiskt riktigt bra för mig. Tror inte Angelus klarar av att göra en vampyr av Faith av den ena eller andra anledningen, men det man vet ju aldrig riktigt säkert med Joss.
Rösten är fortfarande riktigt illa, men avsnittet var annars bättre än vad jag mindes. (spoiler 4.15):Att Faith slåss så pass "dåligt" får ju sin förklaring i Orpheus.Fred & Gunn var mer intressanta denna gång tycker jag, när man kan se avsnitten fortare och mer sammankopplade. (spoiler fram till 5.16):Dessutom har de senaste avsnitten i S5 ökat mitt intresse för både Fred och Gunn så de har känts mycket mer intressanta nu när jag ser S4 för andra gången.
Fortfarande är det Wes & Faith som är bäst dock. Faiths första scen i duschen är riktigt stark och faktiskt rätt rörande. När hon skriker till ryser det i ryggen på mig. (spoiler 5.16):En sak jag tänkte på: När Wes knivhugger tjej-junkien som han stjäl sprutan ifrån så säger han "I didn't hit any major arteries." (stavning?) vilket är precis samma sak som han säger när han har knivhuggit Gunn i Shells. Wes kan sin anatomi och använder samma attacker (om än för olika saker) igen. Snygg detalj. Sen så hade jag glömt att Boreanaz faktiskt har ett par riktigt bra Angelus-ögonblick särskilt under slutstriden. Jag älskar honom när han har tagit Wes bössa och skrattar rätt ordentligt när han pratar om Wes "stiff upper lip speech".
Och fighten i sig är faktiskt en av de bästa (och längsta! Tror den klockar in på mer än fem minuter...) som Buffyverse har haft. Det ända jag tycker är synd är "swiiiiish"-ljudeffekten som dyker upp varje gång Faith och/eller Angelus gör ett sånt där superhopp. Det känns alldeles för superhjälte-fånigt och hela grejen hade funkat bättre om ljuden hade varit mer realistiska. Kanske känns som en fånig detalj att klaga på, men jag tror faktiskt det hade gjort en ordentlig skillnad.
Höjer betyget från en hög sjua till en låg åtta. En liten höjning, men en höjning likväl.