Dessutom kan jag revidera min kommentar att "om det har funnits en riktigt rolig Spike-replik den här säsongen så minns jag den inte". Det fanns definitivt flera senare, och även innan är hans "I'm crazy. What's his excuse?" från Same Time, Same Place riktigt kul.
---
* Tänkte göra det i punktform denna gång, bara för att det är roligt och lite tufft.
* Avsnittet heter Never Leave Me. Jag har inte tänkt så mycket på saken, men jag kommer inte riktigt på varför.
* Det är ett bra avsnitt, ett väldigt bra avsnitt. Dels så var det det roligaste avsnittet på väldigt länge (mycket roligare än det påstådda komediavsnittet 7.06 Him, tveklöst säsongens sämsta än så länge). Dels så fortsätter det vad som verkar bli en av de bästa arcarna i seriens historia. Jag hade dock vissa små problem som kommer tas upp nedan. Inget av dessa var stora nog att hindra mig från att njuta av avsnittet.
* Giles saknas och dyker inte upp i detta avsnitt. The Council vet inte heller var han är. Jag är fortfarande lite rädd för att han kanske är död och att när han dyker upp igen så är det en skepnad liksom Cassie och Warren.
* Quentin Travers dyker upp för tredje gången på fyra år. Och verkar bli sprängd i luften tillsammans med The Councils huvudkontor (som vi får se för första gången och som inte är något särskilt). Jag skriver "verkar" därför att inget är säkert i BtVS vid det här laget.
* The First Evil ÄR The Big Bad (vilket redan var mer eller mindre uppenbart). Det får mig att längta ännu mer efter S3-boxen i januari så att jag kan se om Amends.
* Willow har helt glömt allt hon vid förra säsongens slut kunde om att vara farlig och hotande. Men hon gör ett tappert försök, och det gör Andrew med. Det är den roligaste scenen på hur länge som helst, och jag skrattade mig till tårar.
* Jag gillar verkligen Principal Wood. Han är charmig, duktig, sträng, karismatisk och verkar vara väldigt bra på sitt jobb (definitivt bättre än både Snyder och Flutie). Om man bortser från att han gömmer döda kroppar som han hittar i källaren.
* Spike blev tyvärr rätt tråkig samtidigt som han hittade sin själ. Brist på humor är kanske priset man får betala för sin mänsklighet. Hans historia är fortfarande intressant, och Marsters är väldigt duktig och får visa upp sidor av sin skådespelartalang som vi inte sett förr, men om det har funnits en riktigt rolig Spike-replik den här säsongen så minns jag den inte.
* Det här har hänt så många gånger att det knappt är värt att nämna längre, men Spike får irriterande mycket solljus på sig utan att brinna.
* Allt det här med blod som öppnar portaler är ännu mer ologiskt och slarvigt skött än i säsong 5. Jonathan hade inte nog med blod? Men blod från en minigris (eller några påsar grisblod) skulle duga? Och Spikes blod duger? Borde inte det vara rätt koagulerat och kallt efter att inte ha flutit på 122 år?
* Scenen med minigrisen var för övrigt den också en komisk höjdare.
* Den där supervampyren på slutet var en viss besvikelse. Det kändes inte riktigt som om han (hon? det?) förtjänade uppbyggnaden han fick. Hoppas han visar sig vara rätt ordentligt mycket värre än ett standardmonster, annars är det mycket väsen för ingenting.
* Nykomlingen Drew Goddard som skrev det här avsnittet skrev även 7.05 Selfless och delar av 7.07 Conversations With Dead People (säsongens två bästa avsnitt än så länge). Han är väldigt duktig och verkar kunna karaktärerna väl.
Funderade på det.
??? Förstår någon, eller är det något jag bara inte minns alla detaljer korrekt?
Jag blev helt tagen när han försöker provocera henne till att döda honom (älskar nobla atonement-försök, äv i andra serier - se bilden) och att Buffy i exakt rätt tidpunkt, när Spike mår som sämst, berättar att hon tror på honom... Synd att The Big Bad valde den tidpunkten att släpa iväg Spike till skolkällaren för sin lilla offerrit.
