7x22 Chosen

[Forever Chosen]

Och Dawn, jag glömde Dawn!

hon skulle ha slagits ihjäl med porslinsgrisar redan efter första avsnittet hon va me i. maken till irriterande karaktär får man leta efter!

Nu fick du mig att skratta, det är inte lätt det så känn dig stolt

[The Ankh]

Och Dawn, jag glömde Dawn!

hon skulle ha slagits ihjäl med porslinsgrisar redan efter första avsnittet hon va me i. maken till irriterande karaktär får man leta efter!

Lille vän. Du kanske skulle uppskatta den här tråden!

[AKS]

Nej! Det får inte vara slut! Sen slutet av maj har jag sett Buffy nästan varje dag. Förutom då jag var i London. There's a hole in my world... Tur att jag har S8 liggande hemma (fyra nummer), men det är med viss tvekan jag närmar mig dem för i slutet då Buffy ler sitt leende då hon står vid kratern där Sunnydale en gång låg... då känner jag att de sekunderna är det mest perfekta slut serien nånsin kunnat ha. Precis som slutet av Angel S5 är det mest perfekta slut den serien kunnat ha. (Ingen spoiler eftersom sluten i serierna inte är så lika varandra. Eller så är de det. See? You just don't know.)

Men avsnittet som sådant är långt ifrån perfekt. Början med Angel är... ja, inte så bra tycker jag. Mer acceptabelt nu dock då jag inte sett Angel S4 på några år och därmed känner distans.

Så mycket att kommentera...

Spike får ett fint slut här. I nån tidigare tråd har jag diskuterat "I love you"-grejen så jag tänker inte repetera mig här. Ni får leta reda på det om ni är intresserade helt enkelt. Synd att Spike blev tråkifierad i säsongen och att man... gah. Jag älskar scenen då Spike och Buffy står på var sin sida av källaren och *jag* får bestämma vad som hände där. Min teori: ytterligare en natt i varandras armar. Inte à la Smashed utan à la Touched.

Faith får vara lite kul i detta avsnitt även om jag tycker att det är lite överdrivet då hon börjar dra av sig byxorna. Men visst är hon en liten "firecracker" nog och, som jag sagt tidigare, en välbehövlig vitamininjektion i slutet av en annan ganska... energilös säsong.

Oh, Caleb var inte död efter förra avsnittet! Jag tyckte jag också att jag kommit ihåg nåt om saker som rann ur hans ögon, men jag hade glömt bort att han faktiskt levde så hey... överraskning för denna tjej. Och för Buffy. Angel blev antagligen också överraskad. Spike hade nog också blivit lite "hey now!" om han varit kvar för jag tror han hade gått redan då Caleb hasade sig upp igen.

Xander/Anya/Andrew. Bra scener för dessa tre karaktär. Snällt av Andrew att säga det han sa till Xander. Lie to me. Men Anyas död tror jag aldrig att jag brytt mig så mycket om, men den *ser* bra ut. Riktigt obehagligt.

Gillar också scenen då Andrew et al spelar Dungeons and Dragons. Giles är BÄST i den scenen. Och Xanders kärleksfyllda: "Only the crazy ones" är både och .

Det jag inte gillar är kanske det viktigaste i hela avsnittet: att alla potentials blir slayers. Så alla de som inte blev slayers på typ 80-talet, 20-talet och 60-talet blir slayers nu? Damn, skulle inte vilja jobba på ett demensboende då! Och det finns garanterat x antal tjejer där ute som är lika störda som Faith så... smart? Ja, om det varit en "ni blir slayers för idag"-grej annars vete tusan. Tanken på att det springer runt hundratals slayers i Buffyverse nu gör mig oerhört irriterad.

Överlag seriemässigt så kan jag säga att jag i princip upplevt serien precis som tidigare i stort. Visst, en del avsnitt har varit bättre än jag kom ihåg, andra sämre, men i stort samma upplevelse = BtVS är det bästaste som finns!!! En stor skillnad dock: från att ha varit i princip likgiltig inför Giles sedan jag började se serien när den visades på TV4 1999 (tror jag det var) så har jag nu gått till att gilla honom ganska så rejält. Den förändringen är jag glad för.

Chosen får 8 av 10 och är det näst bästa avsnittet i säsongen.

För det första, jag har blivit riktigt deppig. Sista avsnittet?! Nej! Det får inte vara sant! Denna känsla kom ungefär en timme efter att jag sett Chosen. Usch, detta var inte roligt.

I alla fall, trots att S7 gjort mig besviken om och om igen hade jag lyckats bygga upp en *enorm* förväntan inför Chosen. Och jag gillade det mycket i början (spoiler AtS S4) (förutom Angel som fortsätter att bete sig som en... tolvåring när han just förlorat sin son och Cordy ligger i koma. Men det var skönt att han bara kom och gick, s.a.s. Angel hör inte hemma i BtVS längre och Buffy hör verkligen inte hemma i AtS så jag har ingen önskan att se henne i ett enda avsnitt av AtS i framtiden. Bring on Spike och Willow i så fall! Willowkaraktären fungerar ju, det vet vi redan.

Till Chosen... Som sagt, humorn fungerade igen!!! Tjehoo! Jag har inte haft såhär roligt under ett BtVS-avsnitt på länge. Roligast: Angels ansikte på slagpåsen och rollspelet. Joss kan verkligen det där. Men tyvärr hände det, efter cirka halva avsnittet, något som jag inte kan sätta fingret på. Det blev för "vanligt" liksom, kändes inte så speciellt. Och när slayerkrafterna fördelades över alla potentiella slayers (trodde alla utom de i Sunnydale blivit mördade?! som sagt, ett eventuellt slayerskap var tydligen lika exklusivt som en fejkad Rolexklocka), i alla fall... det fick mig att bli *mycket* besviken. Det kändes inte bra att de ändrade mytologin såhär i sista avsnittet. *Jag* gillade det inte alls.

Sen är det ju synd att de svikit Anya så mycket under denna säsong att jag knappt brydde mig då hon dog. Om hon dött i Selfless hade det var betydligt mer "intressant" i brist på bättre ord. Samma sak med Xander... Hans sorg berörde mig inte lika mycket som den skulle ha gjort under S1-S5.

(spoiler AtS S5) Och Spike... Well, det var en rörande scen då Buffy äntligen sa "I love you" ("One day she will tell you" från Help) och det faktum att han offrade sig, men jag vet ju redan att han ska över till AtS! Så det var inte så sorgligt heller. Fast iofs visste jag ju att Buffy skulle komma tillbaka då jag såg The Gift, men då storgrät jag så vad som var "fel" med denna scen (som bara gjorde den rörande, men inte sorglig) vet jag inte.

Detta avsnitt var överlag bättre än många, de allra flesta, Buffyavsnitten, men absolut ingen topp 10 på min lista. En stabil 4 skulle jag vilja påstå. Tycker m.a.o. att Home är bättre eftersom det slutet verkligen berörde mig. Jag menar inte att jag måste sitta och storgråta för att det ska vara ett bra avsnitt, men Chosen... didn't quite make it ändå.

Hur alla dessa slayers ska påverka AtS vill jag inte ens tänka på! (spoiler AtS S4 + S5) Angel &co blir arbetslösa då det inte finns några hjälplösa att hjälpa och börjar plugga till att bli riktiga advokater och sen kan serien heta Lagens Ängel, kanske?

Spike tillbaka... Kanske kan bli som människa (det stämmer ju med shanshu-profetian) även om jag tycker att det borde få bli Angel. Och jag vet inte hur kul Spike skulle vara som människa. Darla kom tillbaks som människa så kanske borde Spike också göra det även om han inte shanshuar?

Spoilerfritt om 7.22 där jag gör en snabb jämförelse med andra säsongsavslutningar:

Jag ger detta avsnitt en 4 av 5 och anser därmed att bland annat Angels sista avsnitt i S4 är bättre än detta avsnitt. Jag föredrar även The Gift och Becoming som jag tycker är överlägsna detta avsnitt. Men som sagt, 7.22 är ett mycket bra avsnitt. Bara inte tillräckligt bra för att bli en klassiker, enligt mig.


Allmänt om S7 (inga spoilers om de sista avsnitten eller handlingen i övrigt)

Jag måste få säga att S7 varit en enorm besvikelse och skulle antagligen hamna på en sjätte plats på en topp 7-lista över BtVS-säsonger. *Men* jag tror att S7:s säsongsarc är sådan att den kommer att vinna på att man inte ser ett avsnitt i månaden som det känns som att man gjort på slutet. Jag tror att avsnitten i svackan efter de bra avsnitten 7.7 och 7.8 fram till 7.15 (eller vilket avsnitt det nu var) kommer att verka mycket bättre då man ser dem på rad, kanske ett avsnitt per dag. Så, jag kommer nog att göra det i augusti och det är först då jag kommer att kunna avgöra hur S7 står sig mot övriga säsonger (S3-S6 har jag ju nämligen sett på fyra-sju dagar tidigare).

[mattek72]

Nej! Det får inte vara slut!

Det är bara att fortsätta med Angel genast!

I vilket fall så har det varit väldigt kul att läsa dina nya omdömen av avsnitten.

[AKS]

Det är bara att fortsätta med Angel genast!

Jag känner att det kan bli svårt att hålla sig undan. Ska försöka dock. Men jag skulle helt klart hinna se färdigt Angel denna sommar... Jag vet i alla fall att det kliade i fingrarna efter Angel S5 då Chosen var klart. Vi får se. Ska försöka ta en paus i alla fall. EDIT: Kan finnas en risk att jag börjar kolla redan imorgon... Hehe.

I vilket fall så har det varit väldigt kul att läsa dina nya omdömen av avsnitten.

Tack! Det var kul att höra.

[noike]

EDIT: Kan finnas en risk att jag börjar kolla redan imorgon... Hehe.

Oavsett så är jag ändå imponerad av din självkontroll. (Jag hade börjat för en 20 minuter sedan.)

[AKS]

Jag satt precis och fantiserade om hur det skulle kännas att se Angel 1.01 nu, innan jag läste ditt inlägg, så... det ser illa ut för denna sommar. Om man ser till andra aktiviteter alltså. Jag har inte sett en film sen i maj. Förutom två-tre stycken på bio.

[HeY]

Jag satt precis och fantiserade om hur det skulle kännas att se Angel 1.01 nu, innan jag läste ditt inlägg, så... det ser illa ut för denna sommar. Om man ser till andra aktiviteter alltså. Jag har inte sett en film sen i maj. Förutom två-tre stycken på bio.

Jag såg de tre första avsnitten av Angel igår med den kompisen som jag precis sett hela Buffy med. Det kändes ovant att se säsong 1 av Angel, måste varit nästan ett år sedan jag såg säsong 1 nu. Jag håller tummarna för att din självbehärsking ska hålla, samtidigt ser jag fram emot att läsa dina kommentarer om Angel också så kanske håller jag fingrarna i kors med andra handen

[AKS]

Hehe, vi får se... Måste fundera på hur jag ska göra. Ska jag se Angel i sommar måste jag påbörja det hela snart. Gah! Beslut, beslut, beslut.

[noike]

Dooo...it...dooo....it....dooo...it...
Va? Jag har inte sagt något. Jag är oskyldig.

[AKS]

Om jag drömmer en dröm inatt där nån viskar "Do it" vet jag vem jag ska skylla på...

[noike]

Jag däremot ska göra det. Inte drömma om folk som viskar, men se ett Angel-avsnitt. Nästan lika bra.

[AKS]

Men nu blir jag ju avundsjuk. *pout* Ja, ja till imorgon har jag nog kommit över det och kan hålla mig borta i elva månader.

(Elva månader?!?!)

[mattek72]

(Elva månader?!?!)

Det går bara inte att vänta så länge!

[Bender]

Nu har jag sett klart alla avsnitten!!! (första gången)
wow vilken serie.. jag är inte lyrisk över s7 men avslutningen var perfekt och jag ser verkligen fram emot att börja se om serien en dag med vetskap om att serien knyts ihop så bra på slutet.(och att jag har otroligt många fantastiska avsnitt att se på vägen!)

Första-titten-fakta: start ~10 januari 2006 slut 15 juli 2007. (med 4 säsonger Angel sedda också)

Angel S5 here I come!

[AKS]

Första-titten-fakta: start ~10 januari 2006 slut 15 juli 2007. (med 4 säsonger Angel sedda också)

Wow. Beundransvärt att du klarat av att "dra ut på det" så mycket. Nu vid min miljonte omtitt ligger jag på en säsong i veckan.

[Bender]

Jag såg flera avsnitt per dag ett tag.. Det var runt s6 och s7 som jag kanske inte riktigt var lika ihärdig längre, mycket på grund av att Angel saggade ner min tittarlust ett tag innan jag började tycka om den serien igen. Buffy S7 har jag som sagt inte varit lyrisk över så därför har jag sparat dom 4 sista avsnitten i några veckor.

En säsong per vecka är helt omöjligt för mig (sedan jag slutade vara student), jag har typ tid att se 2 avsnitt max per dag.(av alla serier)

[fripp21]

Färdig.

Bra slut, Buffys leende bär långt. Spike bleknade verkligen inte.

Jag blev verkligen bestört över det här med Anya.

Bästa av allt: Willow blev en gudinna!!!

[fripp21]

Wow, det var en intensiv Buffy-session igår. Jag började vid 18-tiden och tänkte se en 2-3 avsnitt. Jag hade då de sju sista avsnitten kvar. Vid halv-ett var serien plötsligt slut. Jag har sovit mycket dåligt inatt.

Jag tycker att Nathan gjorde Caleb riktigt bra och Caleb/the First är helt klart en av de bättre fienderna i serien. Härligt med en riktigt hotande antagonist.

Álla avsnitten flyter ihop, och jag har inte haft tid att reda ut detaljerna, men det var en hel del roliga inslag mitt i allt apokalypsande i slutet va?
Den lilla Arnold-referensen bland annat

Buffy: He had to split.

En sak jag funderade ganska mycket på i morse var det ganska mysteriska myteriet Buffy fick på halsen. Det kändes väldigt okarakteristiskt av Xander och Willow. Visst låg the First bakom en hel del, men det viskade ju ändå mest sanningar och några halvlögner i öronen på de svaga. Det känns som att det användes endast för att visa att Spike var den enda som stod fast vid Buffys sida. Spoiler Harry Potter and the deathly hallows: precis som Hermione var den enda som stod fast vid Harrys sida!

Vad tycker jag då? Nja, det är bra men ojämnt, samma element som jag älskar i Firefly finns där men lite mer utspritt. Det är i alla fall känslan efter en först titt. Alla tre serierna handlar om familjer och jag känner att jag är mer knuten till den i Firefly än till den i Buffy, även om det finns/har funnits vissa klara favoriter i Buffy också (Mr. Giles, Willow, Cordelia tex). Jag får återkomma om AtS då jag härligt nog har hela tre hela säsonger kvar av den (ha!). Helt säker vinner serien på att ses om, precis som jag gjort med Firefly (flera gånger om). 144 avsnitt är dock en hel massa avsnitt. Jag funderar på att ta fram en lista på de viktigaste + de bästa (roligaste) avsnitten och se om dem, som en snabbgenomgång där russinen har plockats ut ur kakan. Det finns många tunga avsnitt, och bort med de lättviktiga. Vilket roligt projekt! För att nämna några få trots jag glömt många fler; Halloween, Passion, The Wish, Doppelgängland, Hush, The Gift, Afterlife, OMWF...

[makane]

Så var det då slut. Vad ska man säga... Jag börjar om med säsong 1 imorgon. (nej jag har Angel säsong 5 först )

Jag sitter fortfarande och ryser. Jag älskar tv som får mig att rysa. Jag har svårt att få ur några vettiga ord just nu.

Avsnittet var riktigt bra. Det fanns saker som störde mig men helheten var så fantastisk att jag tänker glömma dem nu. Sådär glömt. Ett makalöst bra slut på en makalöst bra tv-serie.

Jag gillar inte Angels lilla besök. (just det kan jag inte glömma...) Det kändes onödigt och påtvingat. Jag har älskar Buffy och Angel tillsammans, men detta kändes inte äkta. Dessutom vem var clownen Angel? Var kom han ifrån? Det var underhållande att se de 2 vampyrerna svartsjuka och det kan jag önska att de hade spelat mer på tidigare. Här kändes det bara överflödigt. För jag fullkomligt älskar Buffy och Spikes scener tillsammans. Det är ren magi. Ställer ni frågan just nu vem Buffy ska vara med så skulle jag inte helhjärtat kunna svara. Längst där inne klappar det för Angel, men det som vuxit fram mellan Buffy och Spike känns... vuxnare. Jag är en sucker för kärlekshistorier så jag skulle kunna skriva en hel roman om detta.

Anya... jag blev bestört över att hon dog. Underbara Anya. Jag vill ju se henne och Xander tillsammans.

Jag är nöjd med slutet. Även om jag tycker att 5:22 är en ultimat serieavslutning så är jag överlycklig att det inte slutade så. Säsong 6 är helt klart min favoritsäsong och den hade jag ju inte fått om det tagit slut efter 5 säsonger. (eh doh!)

Och fortfarande efter en kvart så sitter jag och ryser... What's up with that?

Buffy... aldrig hade jag trott att en tv-serie skulle smyga sig in och göra ett stort avtryck i mig. Kärlek.

[gaspode]

*ryser lite bara av att läsa om buffykärleken*

Det är verkligen på tiden med en helgenomtitt snart.

[caffeineaddict]

gaspode! Tillbaka till att ha dig själv som avatar!

Och alltid härligt med Buffykärlek. Vet inte om jag ska gratulera eller sörja makane, det är en sådan bitterljuv sak att nå slutet.

[madskellig]

makane, så underbart härligt att läsa dina kommentarer!

Jag blir sugen på att se om Chosen på en gång nu också, men jag försöker spara mig till en omtitt efter jul någon gång

[JRT]

Gillar lösningen i det här avsnittet mindre och mindre för varje gång jag ser det. Gör alla potentials till slayers. Idiotiskt, much? Men först och främst, var inte alla potentials utom en handfull redan utplånade? Det var vad som sas tidigare i säsongen i alla fall och i det här avsnittet går man tvärt emot det påståendet. The First tycks inte ha gjort något vidare jobb ändå.

Möjligen kanske man med lite (mycket) god vilja kan få det till att alla slayers i ungefär rätt ålder för att bli valda om det var så blivit utplånade men inte heller det funkar, flera av tjejerna vi ser i det fjolliga montaget ("Jag har kraften. Jag har också kraften. Vi har alla kraften. Ooh. Aah." ISCH!) är ju helt klart i samma ålder som de potentials som finns i Sunnydale.

Men nähä, nu finns det helt plötsligt massor av dem igen -- I can feel them, Buffy. All over. Slayers are awakening everywhere. -- och hur bra är det då? Må vara hänt att någon kan finna det poetiskt och riktigt att en serie som handlar om "girlpower" slutar med att "alla får kraften" men jag tycker inte alls att det funkar.

Hur många potentiella Faith's finns det bland alla potentials världen över? Hur många kommer missbruka sin nya styrka, hur många som är mindre än stabila till att börja med kommer bli livsfarliga nu när de också är superstarka? Angel s5 Dana är ju bara ett exempel... Hur många föräldrar blir ihjälstrypta av sina sexåriga tjuriga slayerdöttrar och hur många senildementa slayertanter kommer gå bärsärk på ålderdomshemmen? Att tro att de kommer ha möjlighet att hitta, ta hand om och styra upp varenda en är ju bara naivt. Se på Faith. En slayer som inte vill samarbeta tvingar man inte om man inte vill förlora sina extremiteter.

Upplösningen hade varit bättre och mer trovärdig om dert bara varit de potentials som var på plats i källaren som blev slayers. Och så hade jag sluppit det fåniga montaget (ISCH igen) med Buffys VO - som om vi inte fått nog av hennes tal tidigare i säsongen, måste vi visa flashbacks av sånt hon sagt tidigare som avslutning nu också?

[makane]

Jag har under de senaste månaderna sett om Buffys alla 7 säsonger. Ibland flera avsnitt om dagen ibland endast något i veckan. Jag hade tänkt att jag duktigt skulle kommentera, men det har inte alls blivit som tänkt.

Och nu när jag läser min kommentar från förra gången jag såg avsnitten kan jag säga att det var ganska olika reaktioner. Jag tror att min kärleksförklaring där uppe mycket var kärlek till hela serien, och inte just till det här avsnittet. Även om jag tycker att mycket i avsnittet är riktigt bra, var det nu ganska mycket jag upplevde lite sådär. Och så har det varit i hela säsongen.

Att Angel kommer känns fullständigt onödigt, förutom för att ge Buffy halsbandet, men det hade ju kunnat skötas på annat sätt. Jag förstår ju tanken att han vill vara med och slåss vid hennes sida (även om det varit undergång på väg innan utan att han har kommit), men Angel här är ju inte Angel. Han känns helt fel, och det skär i mig när man får se Spike se dem kyssas. Varför skulle de kyssas? Jag är väldigt svag för Angel och Buffy tillsammans, men nej, det här är bara konstigt.

Sen störde det mig något otroligt på upplägget av deras plan. För det första, varför inte riva hela skolan och spränga hela marken. Antingen dör vampyrerna eller så bör de dö av solljuset. Eller varför låter de inte Willow göra sin magi innan de springer ner och "ooops" blir upptäckta av alla vampyrerna. Och varför ska de stå där nere och slåss, återigen, varför inte locka upp dem så att inte stackars Giles, Robin, Dawn, Xander, Anya och Andrew får stå där ensamma och bli vampyrmos. (nu är det ju bara Anya som blir det, vilket känns något underligt...)

Men slutet är vackert. När de står vid kratern som en gång var Sunnydale och Buffy ler... det är riktigt vackert.

Som sagt, min känsla av hela serien kan absolut fortfarande sammanfattas av all kärlek jag spred ur mig för ett drygt år sedan, men inte alls känslan efter det här avsnittet. Tyvärr.

Men jag citerar mig själv ändå, så inte det här blir alltför negativt mot en av de allra bästa serierna,

Buffy... aldrig hade jag trott att en tv-serie skulle smyga sig in och göra ett stort avtryck i mig. Kärlek.

[Echolls]

Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt, känner mig bara tom just nu. Jag vill inte att det ska vara slut. Min första reaktion är att vilja se om allt från början igen, men det kommer jag tyvärr inte låta mig själv göra på ett bra tag. Så skönt att ha s5 av Angel kvar i alla fall!

Jag håller fast vid det jag skrev om Angel i End of Days-tråden, men han blir ändå lite för mycket här. Jag gillar att han blir svartsjuk dock och älskar när han säger "Aha! Boyfriend!" När det gäller Buffy och Angel så kommer jag nog alltid att tycka att de hör ihop. Jag är så glad att de fick sin tid som ett par, men i slutändan så tycker jag ändå inte att de ska vara tillsammans. De ska liksom alltid finnas till hands för varandra, men jag tycker om tanken på att de slåss på olika håll. Det har ingenting med Spike att göra, även om jag ju hellre vill se Buffy med honom.

Jag är nöjd över att de visar att Giles och Buffy verkligen är sams också efter det som hände med Spike och när Buffy sa "I think you've taught me everything I need to know", med deras det lilla ögonblicket då Giles säger "If you want my opinion" och Buffy svarar "I really do" och ger honom en menande blick. Skönt att de ger oss det, för det är annars en sådan sak som jag skulle kunna gå runt och tänka på.

Underbart med Spikes Angel-teckning. Jag tycker så synd om honom att han tvingades se Buffy och Angel tillsammans. Så totalt onödigt hela den grejen. Men i alla fall så är jag glad att Buffy kommer till honom på en gång och att hon stannar där över natten också. Älskar hans "I don't know what I would have done if you'd have gone up those stairs." Natten därpå när hon kommer ner igen så tror jag att de har sex. Jag vet inte om det är vad jag vill tro, men jag tror det hur som helst. Det känns som något som hon skulle vilja göra dagen innan det är mycket möjligt att de dör, och något som hon vill ge honom om inte annat. Det känns som en sådan scen också. Att hon plötsligt står där och att de sedan kastar sig i varandras armar, typ.

Sista scenen mellan Buffy och Spike betyder så mycket för mig att det knappt går att beskriva. Jag minns hur nervös jag var inför att se det här avsnittet första gången eftersom jag inte visste hur deras sista scen skulle bli (inte bara därför, men mestadels). Den kunde verkligen inte ha gjorts bättre. Jag grät nog mer till den scenen nu än jag någonsin gjort tidigare och jag kunde knappt sluta gråta och fokusera på vad som hände efter att den var över. Just att Buffy tar hans hand och att de bara står och tittar på varandra ett bra tag innan de säger något gör den extra stark. Och vad underbart det måste kännas för Spike att få höra henne säga att hon älskar honom, även om han inte tror att hon menar dem. Förra säsongen tror jag inte att hon älskade honom, men jag tror att det har växt fram nu när han har en själ och att hon faktiskt gör det. Mer än som en vän men ändå inte på samma sätt som hon älskar Angel.

Scenen med Xander och Andrew är så rörande.

Avsnittet som sådant är inte perfekt, men det känns i alla fall verkligen som en serieavslutning. Det med att alla blir slayers kanske inte är den bästa idén, men jag gillar att de gör något så storslaget. Det gör att jag inte stör mig på det, utan jag njuter avsnittet igenom även om det är ganska långt ifrån en 10:a. Slutscenen är dock fantastisk. Jag känner verkligen Buffys lättnad när Dawn frågar "Yeah, Buffy. What are we gonna do now?" och hon bara står och ler där vid kanten. Det absolut perfekta slutögonblicket, helt klart.

Det känns som att det finns så mycket mer som jag skulle vilja kommentera, men det är svårt.. Det här får duga.

Favoritcitat:

Buffy: I love you.
Spike: No, you don't. But thanks for saying it.

Betyg: Svag 9:a


Säsong 7:

Jag visste innan jag började med den att det är den säsong jag tycker näst minst om, men ändå så blev jag lite besviken. Vissa avsnitt känns väldigt tråkiga och oengagerande, men som tur är så lyfter det rejält i slutet fr.o.m. Storyteller och serien får verkligen ett värdigt slut. Likaså Buffy/Spike och det är jag så glad och tacksam över. Jag önskar bara att de hade fått lite mer tid tillsammans under säsongen, men då kanske inte slutet hade blivit lika fantastiskt.

Min kärlek till den här serien är i alla fall precis lika stark nu som tidigare. Jag längtar tills nästa gång jag får se den igen.

Topp 5:
1. Chosen
2. Dirty Girls
3. Lies My Parents Told Me
4. Storyteller
5. Sleeper

Snittbetyg på säsongen: 6,14 (mellan s1 som fick 5,5 och s4 som fick 6,36)

[HeavyAlex]

snacka om att man fick grov ångest efter sista avsnittet(har det fortfarande)..

[Averno]

Jag har sett serien helt och hållet 9 gånger. Dessutom mängder av favoritavsnitt då och då.
Jag avslutade nionde varvet idag och det gör fortfarande lika ont. Jag fattar inte varför jag utsätter mig för det..

[AKS]

Inte undra på att du inte har haft tid att skriva mer inlägg på forumet då! (Nä, men skämt å sido så låter nio gånger ganska vettigt. Jag är väl mer så att jag sett en del avsnitt tre-fyra gånger och andra avsnitt femton gånger. Rakt igenom i helt rätt ordning? Tre gånger skulle jag tro.)

[Averno]

Ja du. Om det ändå vore så väl.
Men nu har jag lyckats få upp min älskade flickväns ögon för Buffy.
Det innebär att jag tittar extra mycket.

En tradition jag bibehållit är iaf att sitta med halsbandet i handen under "End of Days" och "Chosen".
Det känns så skönt.