Well, it's so shiny.
Yeah, ett riktigt, riktigt bra avsnitt!
Scenen med Buffys i trance är makalöst bra! Nästa lite spooky.
Let me tell you. Det var infernaliskt. Med fem minuter kvar av avsnittet ringde det på dörren och jag fick besök av en kompis. Jag föreslog att vi skulle se klart avsnittet, men det gick inte. Jag bröt precis där Buffy hoppar ut genom fönstret på lagerbyggnaden med munken i famnen. Efter att ha sett klart avsnittet nu kan jag inte tänka mig ett konstigare ställe att bryta på. Jag hann fundera på vad som skulle hända.
BUFFY: (cold) You're not my sister.
Vem var Dawn? Kände hon sig hotad? Dawn ensam hemma med mamman, vad händer? Alternativen var många...
Men nu har jag sett klart. Och, låt se nu, Dawn är förkroppsligad energi, en portal.
By the way "The fifth element", is an excellent movie! Dawn är något viktigt, nyckeln till framgång eller ond bråd död, hur man nu ser på det...
Vid sidan av det mycket dramatiska slutet fick en också hel del humor av finaste sorten. Jag skrattade högt av den dråpliga scenen när Buffy kommer in i butiken och Mr. Giles tar emot iklädd sin Dumbledore-dräkt. Det är suveränt att scenen spelas tyst. De utbyter 5-6 blickar och man ser/förstår deras "konversation". Bra scen, den bygger på karaktärerna vi lärt oss känna så väl. Och Anya är för härlig (som vanligt). Hon får ett jobb, precis som Cordelia. De båda behöver pengar och gör ingen hemlighet av det...
ANYA: Please go.
Lite lustigt att Alexander hjälper henne med försäljningstekniken...
ANYA: Hey, you! Have a nice day.
Och Spike kärlekskrank!
SPIKE: Out... for... a... walk... bitch.
BUFFY: No one has time for this, William.
William? Jag hade glömt hans namn (eller?).
XANDER: I hear ya. Stay British. You'll be okay.
Javisst, klart bästa avsnittet i säsong fem än så länge...
Look out for my love. You own it.WILLOW: I can't help it. I just have all this involuntary empathy for Dawn.