Jag tycker att det här avsnittet är bra, men inte så fantastiskt som vissa verkar tycka. Jag har sett det en del gånger och en av de gångerna så tyckte jag av någon anledning att det var lysande, men övriga gånger har jag inte varit lika lyrisk.
Det bästa tycker jag är pjäsen, Willows redovisning med Xanders "Oh, who cares?", Spike och Giles som gungar, Spike framför kamerorna och Giles framträdande.
Favoritcitat:
Spike: Giles here is gonna teach me to be a Watcher. Says I got the stuff.
Giles: Spike's like a son to me.
Betyg: 7
Säsong 4:Jag gillar den här säsongen väldigt mycket överlag, men Adam drar ner betyget i många avsnitt vilket gör att jag föredrar s3 framför den här. När det gäller s2 så fick den ett bättre snittbetyg än s4, men jag gillar känslan och humorn mer den här säsongen så jag tycker ändå att den är snäppet bättre. Jag hade inte förväntat mig att de här snittbetygen skulle stämma exakt överens med mina åsikter, tänkte bara att det kunde vara kul att se hur pass bra de faktiskt stämmer eftersom jag är lite är nördig när det gäller listor, betyg och sådant.
Eftersom jag tycker att Adam är fruktansvärd, the Initiative mestadels är tråkigt och vid min första titt även hatade Riley (som jag nämnt förut) så jag gillade inte alls s4 då. Jag tror jag drogs med lite i alla andras negativa åsikter om honom och såklart så kändes det jobbigt att se Buffy bli kär i någon annan så snart efter Angel, men nu tycker jag att det funkar bra. Fast jag vill ju hellre se henne med Angel
eller allra helst med Spike. Jag vet inte varför jag är så fixerad vid par i den här serien egentligen. Jag är nog den mest oromantiska personen jag vet annars och tycker att det skulle kännas jättelöjligt om någon ens gav mig blommor.
Topp 5:
1. Something Blue
2. Who Are You?
3. Hush
4. The Harsh Light of Day
5. The Yoko Factor
Snittbetyg på säsongen: 6,36 (s2 fick 6,45 och s3 fick 6,68)