Favoritavsnitt, yo

Diskutera serier och filmer som inte är buffyrelaterade här.

Favoritavsnitt, yo

Inläggav RalfiParpa » fre jul 25, 2008 16:21

Jag vet inte om det här har gjorts tidigare för andra serier än Buffy the Vampire Slayer; om det har gjorts förut gör jag det igen. Jag tänker mig en tråd som behandlar specifika avsnitt av era favoritserier; alltså: avsnitt av serier som särskilt berört, stimulerat, provocerat, väckt tanke, underhållit eller på annat sätt påverkat dig lite mer än vanligt. Eller helt enkelt något du tycker är jävligt bra. Vi begränsar oss till avsnitt, inte säsonger. Om det finns en säsong du tycker är speciellt bra finns det oftast ett avsnitt som exemplifierar varför (tänk "Post Partum" av The Shield S6). Buffy-, Angel- och Firefly-avsnitt undanbedes av uppenbara skäl. Betrakta det här som en favoritavsnittstråd för serier som inte är skapade av Whedon, med andra ord.

Docera bäst fan du vill (det kommer jag göra). Det behöver inte vara dina favoritavsnitt genom tiderna (sådant är tråkigt). Förklara gärna varför det är så bra för dig på en personlig nivå också, helst utan att vara alltför självutlämnande (Ingen har skrupler när det gäller sådant här - vem försöker jag lura?).

Jag inser att det här vanligtvis sköts i serietrådarna men jag tycker att den här tråden har ett existensberättigande: det är kul att läsa djupt personliga åsikter av personer vars favoritserier man inte följer, det kan ta ett tag att få ordning på tankarna efter att man sett ett avsnitt och skrivit det första "Wow, det här var jävligt bra"-inlägget, det är roligt och det är inte som att någon har något bättre för sig. Många här är så duktiga på att skriva och om du vill skriva långt och personligt om ett visst avsnitt tycker jag det kan göras här. Problemet är så klart spoilers. Använd spoilerblock där det verkligen behövs men hela inlägget behöver inte vara svart.

EDIT: Min timing är ganska dålig, inser jag nu. Hoppas tråden får fart efter träffen.
"The nicer the nice, the higher the price."
Användarvisningsbild
RalfiParpa
Big Bad
 
Inlägg: 1853
Blev medlem: 03 okt 2004

Inläggav Off » lör jul 26, 2008 10:33

Kan nog bli en bra tråd. Har en fråga angående hur du tänkt ha formatet på tråden. Jag antar att det här kommer att bli spoiler heaven så hur ska det lösas?

1. De som går in i tråden gör sig beredda på att bli spoilade gällande vissa serier (då lägger vi till spoilers i topic)

2. Mörka allt som skrivs

3. Selektiv mörkning
Chuck D:
If you don't stand for something, you fall for anything
Harder than you think, it's a beautiful thing
Användarvisningsbild
Off
Chosen
 
Inlägg: 12866
Blev medlem: 12 sep 2003
Ort: Drrrty South - Malmö

Inläggav Tob » lör jul 26, 2008 10:49

Medhåll. Det kan nog bli något av detta.

Off: Han nämner i sista meningen att spoilers är ett problem och föreslår selektiv markering. Jag tycker det låter rimligt.
World gonna end... where else would I want to be?
- Xander, Grave 6.22
Användarvisningsbild
Tob
Watcher
 
Inlägg: 6302
Blev medlem: 01 maj 2004
Ort: Borås

Inläggav Off » lör jul 26, 2008 11:44

Ska inte läsa trådar och kolla MMA samtidigt. Check. Have at it.
Chuck D:
If you don't stand for something, you fall for anything
Harder than you think, it's a beautiful thing
Användarvisningsbild
Off
Chosen
 
Inlägg: 12866
Blev medlem: 12 sep 2003
Ort: Drrrty South - Malmö

Inläggav RalfiParpa » lör jul 26, 2008 14:42

Så här tänkte jag mig:

Ja, hej. Den senaste månaden har jag sett om The Sopranos (S5-6), Mad Men och Brotherhood. Det är tre fantastiska serier. Fantastiska rakt igenom faktiskt. Ändå finns det avsnitt som särskilt utmärker sig.

OBS: Milda spoilers

"All Due Respect" (The Sopranos, 5.13)
Manus: David Chase, Robin Green, Mitchell Burgess; Regi: John Patterson
Den åldrande maffiabossen sitter i sin terapifåtölj, luggsliten och levnadstrött. Han lutar sig tillbaka och med en resignerad suck säger han "I'm confused...all my choices were wrong." Det psykologiska och filosofiska djupet i den lilla repliken är ganska svårt att beskriva. Inte bara summerar det hela säsongen och vad som lett Tony till det predikament han nu befinner sig i; repliken går också rakt in i min lilla förtvinade själ och avspeglar spöklikt väl de senaste tre åren av mitt liv. För vem har inte känt exakt så någon gång i sitt liv? Jag tror det här är ett praktexempel på varför serien nått en så bred publik och hittat fans bland många som annars inte skulle röra maffiahistorier med skyddshandskar: det är allmänmänskligt; specifikt och tidlöst på samma gång.

"All Due Respect" är ett avsnitt som klarar av den där knepiga balansgången mellan historieberättande och tematisk tyngd med brio. Det är en på alla sätt tillfredsställande, precis lagom avslutande, avslutning, mer lik "I Dream of Jeannie Cusamano" än någon annan säsongsfinal. Samtidigt finns här också en fantastiskt djupsinnig betraktelse över makt, ledarskap (i synnerhet i maffiakontextet), värdighet och de kompromisser en sann ledare ofta måste gå med på. Som alltid är det växelverkan mellan Tonys två familjer som är det verkligen fascinerande och i båda fallen slutar det i stora kompromisser; där en av dem också innebär att Tonys själ får en ordentlig törn som föranleder hans förlust av identitet i "Join the Club."

David Chases virtuositet - både som producent och författare - är omöjlig att bestrida och det här avsnittet påvisar än en gång varför han är en av de mest respekterade figurerna bland amerikanska screenwriters. Som alltid är Chase inte rädd för att dra från sitt eget känsloliv för att ge serien den tyngd den är känd för:
Tony: "All due respect, you have no idea what it's like to be number one. Everything you do affects every facet of every other fucking thing. It's too much to deal with sometimes. And in the end...you're completely alone with it all."
Tonys ord om att bossa över New Jerseys största brottssyndikat och David Chases ord om att vara showrunner för decenniets viktigaste TV-serie. Och för någon annan i en ledarpost är det säkert väldigt träffande.

"All Due Respect" är säsongens bästa avsnitt och ett av mina absoluta favoritavsnitt. Var för sig är de enskilda beståndsdelarna bländande - och då får man inte glömma James Gandolfinis skådespel heller. Det samlade intrycket är på något underligt sätt ännu större.


Det blev ganska långt. Mad Men och Brotherhood kommer.
"The nicer the nice, the higher the price."
Användarvisningsbild
RalfiParpa
Big Bad
 
Inlägg: 1853
Blev medlem: 03 okt 2004


Återgå till TV-serier och film



Vilka är online

Användare som besöker denna avdelning: Inga registrerade användare