av MissKittyFantastico » lör maj 15, 2010 0:56
5x22
Ja den började med låten, men eftersom det numera var väntat så fick jag inte riktigt samma rysningar som de andra finalerna. Rysningarna kom senare. Just nu sitter jag och snabbtittar om avsnittet och kommenterar samtidigt så det här kanske blir lite rörigt och ursäkta stavningen.
När jag hörde berättarrösten i början så blev jag lite "Åh nej! Inte han!" men han var okej i avsnittet. Jag gillar vekligen hur de lät Impalan vara den röda tråden genom hela avsnittet. När profeten sa "...and here is where it ends" så var jag övertygad om att de skulle krascha Impalan på något sätt och blev helt förskräckt. Genom hela avsnittet väntade jag på att något skulle hända bilen, att Dean skulle köra efter Sam ner i helvetet, att bilen skulle dras ner i hålet av vindarna eller att Dean i sin sorg skulle köra den i metallkrossen hos Bobby, men den klarade sig. Phew! Nära ögat. Jag gillar verkligen hur Impalan är den enda fasta punkten i deras liv och har funnits med genom hela deras uppväxt och de fina bilderna där de åker runt och är lediga och får lite andrum ibland. Det kändes bra att de i alla fall fick någa minuters "normalt" liv någon gång ibland.
Så en sak jag inte gillar generellt innan jag öser lite mer kärlek över det här avsnittet. I början var målet att få ut demonen ur besatta människor, men strax efter att de fick kniven så var det plötsligt helt ok att döda människorna demonerna åkte omkring i. De hade ju hela issuen med Meg som var för skadad för att kunna överleva utan demonen, men nu går de varje avsnitt och sticker den där kniven i människor som är nybesatta och hela grejen med att dricka blod är bara ewww. Det är alldeles för lättvindigt att döda människor sådär. Vara är konsekvenserna á la Buffy? De hade behövt Jossifiera lite.
Jag gillar när man hör motormullret och Dean kommer körande in på kyrkogården och musiken startar "I got something to say. It's better to burn out then fade away". Hjärtat började klappa lite fortare då. Castiels "assbutt" fick mig att fnissa för att strax därefter bryta ihop i en snyftande hög när Lucifer plulveriserade Cass och sedan knäckte nacken på Bobby. Min enda tanke var att nu kommer Dean bli alldeles ensam utan en enda vän i världen. När sedan en sönderslagen Dean säger "Sammy it's ok, I'm here. I'm not gonna leave you." så skrek min hjärna "Yellow crayon! Yellow crayon!" och sedan kom bilmontaget till vindsuset. Jag får rysnigar igen. Supernatural är bra på montage och jag tycker att det här var ett av de bättre av de bra. Jag vet att jag inte borde bli så rörd och upprörd över en serie, men jag lever mig in så i karaktärernas känslor när det är en serie jag verkligen gillar. Jag måste titta på montaget en gång till. Så många bra minnen det ger, från allra första "Driver picks the music, shotgun shuts his cake hole" till tystnaden i den där kramen. Ok, nu har jag sett det fyra gånger.
Så efter kärleken lite bitching igen. Gillar inte konceptet med hur de kallar gud för daddy. Irriterande och fånigt. Och Lisa har onaturligt vita tänder. Man blir bländad.
Så kom ännu ett montage som jag kallar familjemontaget. Det känns som en bra summering av serien. Det har ju trots allt handlat om familj hela tiden. De komplicerade relationerna man har till varandra i en familj, samtidigt som man har ett band till varandra som finns där vare sig man gillar varandra eller inte. Jag känner mig faktiskt totalt sett mer positiv till den här säsongen än fyran. Det fanns en del lågvattenmärken som var riktigt riktigt dåliga, men de sista avsnitten har vägt upp för en del av dem i alla fall. Jag tror att Cass som bitter och oförstående har varit en stor räddning för mig genom säsong fem och att jag slapp den irriterade Ruby 2. Om jag hade fått välja så hade jag velat att serien skulle sluta här. Det var en bra summering och jag kände att Dean kanske kunde hitta någon form av lycka efter att Sam The Gift:at sig ner i hålet. Nä, för min del hade det kunnat sluta här så inte manusförfattarna får chansen att fucka upp nästa säsong. Jag är lite i valet och kvalet om jag hade velat bryta innan Sam alldeles där i slutet. En del av mig tycker att bilden av Dean med en familj hade varit bra sista ruta, medan en annan del tycker att Sams uppdykande ger serien en lite spännande twist och håller fantasin levande. Ma kan fundera på vad som kommer hända fatstän serien inte går längre. Har inte riktigt bestämt mig vad jag tycker än vad jag tycker och det spelar ju ingen riktig roll eftersom serien faktiskt ska fortsätta ett varv till.
Lite citat:
Dean: You're a grown... overgrown man.
Sam: Take care of these guys ok.
Cass: That's not possible
Sam: Then humour me.
Cass: Oh, I'm supposed to lie. Sure they'll be fine.
Ska titta på bilmontaget och familjmontaget en gång till innan jag måste gå och sova.
"Livet är som en påse, tomt och innehållslöst om man inte fyller det med något. Till exempel karameller." -Kim"'Ohana means family, family means nobody gets left behind. Or forgotten." -LiloEn sån där