av caffeineaddict » tor jun 09, 2011 23:42
Slutet
Var ska man börja? Var ska man sluta?
1. Det är den tajtaste serie jag vet. Med vilket jag menar att i alla andra serier som pågår i så här många avsnitt så är poängen att man ska känna "oj, vi har kommit så långt". Från West Wing, till 6FU, till The Wire. Och medan det stämmer på sätt och vid med The Shield så är också poängen att inget är i det förflutna. Det stora brottet som fortfarande dominerar säsong 7 är brottet som startade säsong 1. And there lies the brilliance.
Jag är iom det lite obekväm med flashback-avsnittet i S2. Jag hade antingen velat ha inget eller mer. Det passar inte riktigt in, av flera anledningar. Och det är den enda biten av vad vi i sf-kretsar skulle kalla "mytologin" som stör mig. Om Vic och Shane inte känt Ronnie och Lem mycket längre än vad de känt Terry så faller allt lite för mig. Fortfarande.
Men det är också det ända felsteget vad jag kan se.
Det är en serie där vi följer tio karaktärer rätt igenom från avsnitt 1 till avsnitt 88 (well, one not quite but he leaves a ghost) och hälften av dessa vid slutet känns som de mest minnesvärda karaktärer man någonsin såg (och två av dem som lite mindre än så enbart för att de är så passiva gentemot de andra) och vi står ut med detta trots att vi vet
I slutändan tycker jag nog fortfarande att The Sopranos är den bättre serien, men ingen serie har någonsin varit bättre på att få oss att sympatisera med så fullständigt horribla karaktärer medan den konstant slog oss i ansiktet med vad de gjorde. The Sopranos skyggade inte direkt, men det var väldigt mycket mer maffialull och mys och lyxresturanger och sex med stortuttade kvinnor som inte var deras fruar mellan våldsakterna. Jag tänker inte sätta den ena mot den andra för det vore dumt med tanke på att den ena är min sjätte favoritserie genom tiderna och den andra min sjunde, men Shield ser faktumen mer rätt i ögat och skyggar mindre (vilket också är exakt vad karaktärerna tvingas göra) och...
Och..
Jag har så mycket att säga här, men whiskyn och orden tog slut ungefär samtidigt och det får bli en fortsättning kanske någon gång. Nu fyller jag på och tittar på extramaterial.
En sak om sista avsnittet bara. Shanes sista akt, den som jag finner så fullständigt vidrig att jag ikväll grät snarare än jag kunde uttala vad som hände i den... jag kommer aldrig förstå den, men förra gången föraktade jag den så totalt att jag nästan skakade bort den och under omtitten har jag levt med vetskapen att den skulle komma och då syns det på ett annat sätt hur den byggs upp. Herrejävlar. Inga ord. Herrejävlar.