av Tob » lör apr 09, 2005 1:21
Irréversible läste man en del om för ett par år sedan, främsta anledningen var pga. en ohyggligt relatistisk våldtäcktscen. Nu som sagt, nära 2 år efter, har jag sett filmen.
En otroligt fashinerande filmen. Grundhistorien är enkel. Utförandet är allt annat än enkelt. Filmen utspelar sig baklänges, ett knep för att få någon slags fejkas substans i en film. Man utnyttjar tekniken effektivt och Barättartekninken och framförallt kameraarbetet är ett smärre mästerverk. Nog för att det kan vara jobbigt med skakande och alltför rörig kamera, det är det också. Faktum är att hela filmen är obehaglig, och kameraarbetet är bara en del i det. Dem första scenerna i filmen som utspelar sig på en bög klubb är oerhört intensiva. Egnetligen ville jag bara stänga av skiten, jag kände mig illa till mods, men samtidigt kunde jag ju inte det och jag blev kvar. Kameran rör sig fram och tillbaka, och skapar en oerhörd närvarokänsla. Man är precis överallt.
Våldscenerna i filmen är riktigt råa och riktigt vidriga. Mycket detaljtrikt visar man hur en människa får skallen krossad av en brandsläckare. Och det är verkligen krossad. Varje slag kändes som en spark i magen. Våldtäktscenen är ett kapitel för sig och man förstår verkligen att filmen fick uppmärksamhet pga. scenen. Mästerlig scen och samtidigt oerhört vidrig. Kameran ligger fixerad och våldtäkten visas rakt av i realtid.
Jag kommer antagligen aldrig se om filmen, men vill verkligen inte ha den osedd. Obehagligt värre och ett filmtekniskt mästerverk. Snacka om att skapa en närvarokänsla. En film om hur allt kan förändras på bara några timmar.
Kände bara att jag var tvungen att skriva av mig litegrann.
World gonna end... where else would I want to be?
- Xander, Grave 6.22