Helt suveräna avsnitt, såg om dem senast igår... Vet inte hur många gånger jag sett dem nu. Ja, vad skall man säga. De har det mesta helt enkelt, inklusive en bra cliffhanger på slutet. Det är ondska, sorg, starka känslor, intressanta återblickar som ger en mer information om Angelus/Angel... Även i såna här avsnitt lyckas de få in humorn, som scenen i skolmatsalen där Xander låter maten visa hur nattens patrullering såg ut etc.
, Joyce som frågar Spike om de setts förr och han svarar:
- "Um... you hit me with an axe one time. Remember? Uh, 'get the hell away from my daughter.'"
Om man skall kritisera avsnitten på något sätt så tycker jag att det finns ett par hål i historien. Till att börja med - VARFÖR försökte de med förbannelsen första gången i biblioteket av alla ställen? Som bekant är det en allmän byggnad och alla kan komma in. Varför inte hemma hos Giles t.ex.? Visst behövdes det en del saker, men inte mer än att de kunde flyttas på uppenbarligen, för det gick ju att hämta dem från biblioteket till sjukhuset senare. Det är klart, hade någon tänkt vettigt så hade de väl lyckats första gången och då hade det inte blivit så mycket mer... Ett annat frågetecken - varför klarade inte den skärpta, vältränade Kendra av några futtiga vampyrer och Drusilla? Dru är kanske inte futtig, men hon borde väl ändå inte ha lyckats döda Kendra så enkelt. Tidigare spöade ju Kendra Angel (i Whats My Line) så hon är ju ingen mespropp direkt...
Det är klart, alla kan väl ha en dålig dag och det faktum att de tänkte göra förbannelsen i biblioteket kan ju ha berott på att ingen trodde att det innebar någon risk - men ändå, Buffy ville vara så säker på att han inte dödade någon mer att hon gick och mötte Angel (vilket väl ändå stinker fälla när han nyss fått händerna på en förstenad demon som kräver en ritual för att väcka) men det var ingen som tänkte på att han kanske visste vad de tänkte göra.
Oavsett så får avsnitten betyg 10 av mig!
Lika bra kan det säkert bli i senare säsonger, men knappast BÄTTRE enligt min mening...