2x01 When She Was Bad

[OhMySpike]

Oh, vad jag stör mig på buffy i det här avsnittet Fast sedan i slutet, så förlåter jag henne

[Bender]

Riktigt bra avsnitt! Känslosamt och extremt bra dialog.
Väldigt bra musik på slutet när de blev vänner igen.
S2 har börjat riktigt bra! (superlativen haglar)

[Mudbath]

Man får onekligen en tår i ögat i slutet när Xander och Willow hade sparat en stol åt Buffy och är vänliga emot henne som om inget hade hänt.. det är fint..

[Angel_4_ever]

Det heä kanske inte har med det här att göra men var det någon mer som tycket synd om Angel i det avsnittet skriv ett pm i så fall.

[merl]

En riktigt bra inledning på säsongen!

[medundersåte]

En bra säsongsöppning med en Buffy som agerar mycket märkligt. Hennes försök att ignorera vad som hänt tidigare har uppenbarligen gått helt fel (issues).

Buffy dansar med Xander. Jag tycker verkligen synd om Xander, om jag kunde så skulle jag tagit hans plats för att bespara honom Buffys grymheter.

Xander hotar att döda Buffy om något händer med Willow, är det ett väldigt tomt hot? Buffys reaktion eller kanske brist på reaktion på detta dödshot är också intressant.

[ftwtysken]

Klockrent...

Detta avsnitt är ett av de avsnitt som definierar varför Buffy är så bra, tycker jag.... Det är så bra, dialogen, personkemin, allt är precis det jag vill se när jag sätter mig i min soffa med en kopp kaffe och vill njuta av ren och skär gudomlighet... för precis så bra tycker jag att det är...

[ftwtysken]

en sak bara... som slog mig när jag såg nu andra gången....
(spoiler s4 och framåt) eftertexterna börjar med raden:

"Tara - Tamara Braun"

och jag minns inte att jag märkte någon Tara... och är det Willows Tara fast inte spelad av Amber?

Naturligtvis är det väl troligt att det kan finnas flera som heter likadant, men frågan är om det är ett sammanträffande... eller

[noike]

och är det (spoiler s4 och framåt) Willows Tara fast inte spelad av Amber?

Nej, Tara i WSWB är en vampyr.

(ftwt: klicka på editera på ditt inlägg för att se ett enklare sätt att använda spoilertaggen.)

[ftwtysken]

ok, tack.. visste inte att det funkade så riktigt, och det känns som om jag bordet förstått det efter ditt förra instick om min spoiler...

men jag är dum, jag är seg, jag simmar i en jättedeg

visste inte heller att eftertexterna på detta avsnitt skulle räknas som spoiler, eftersom det handlar om detta avsnitt

[noike]

ok, tack.. visste inte att det funkade så riktigt, och det känns som om jag bordet förstått det efter ditt förra instick om min spoiler...

men jag är dum, jag är seg, jag simmar i en jättedeg

visste inte heller att eftertexterna på detta avsnitt skulle räknas som spoiler, eftersom det handlar om detta avsnitt :P

Egentligen inte nej, men med kontexten till s4 så gjorde det att det var lite på gränsen. Hade jag inte sett det krångliga sättet du gjorde spoilertaggen så hade jag nog inte brytt mig.

[ftwtysken]

japp, man ska visst lära sig nåt nytt varje dag. Och idag verkade det vara ett nytt sätt att använda spoiler-taggen, så jag är nöjd

[gollum]

När avsnittet drar igång, och en ganska bra bit in i det, känns det som ett regelrätt uppstartsavsnitt för en ny säsong. Vi ska smidigt och logiskt påminnas om de olika karaktärerna och deras roll i historien. Det känns trist och obefogat, men det kan självklart ha att göra med att jag nu sitter och ser säsongerna back to back.

Våra vänner har vuxit upp. Xander klär sig betydligt mer vuxet (även om hans kommentarer fortfarande här till de bästa på grund av spontanitet och fullständig brist på "tänk först") och Willow har grävt betydligt djupare i sminkväskan. Buffy kör läderstilen (som funkar, by all means... ) men på något sätt känns det inte som att det var där vi lämnade henne. Och självklart, när avsnittet utvecklas visar det sig att det självklart är meningen så.

Det är härligt att se att JW här tar ordentligt tag i alltihopa och gör fullständigt klart att detta inte är vilken serie som helst med lösryckta delar. Vill du vara en del av Buffyverse får du läsa in hemläxan och haka på. Vi tänker inte tala om för dig vad som gäller. Här finns grundläggande frön till något som kan bli riktigt stort (och jag är inte dum, ska jag lita på alla er andra så blir det så...).

Två spontanstörande moment:

- När Buffy dustar den första vampyren i lagerlokalen, vad gör hon det med? Tycker hon bara står med knutna nävar.
- Varför i lägger inte Xander armen om Willow när de står och ser hur Buffy reagerar efter atacken på Mästarens skelett? Hon behöver det!

Och så kvällens

Gollums hustru: Ska vi se ett till?
Gollum: Icke! Ett om dagen!

[A bear]

Står i princip fast vid det jag skrev lite högre upp här: bra avsnitt, inte lysande annat än i stycken, med ett väl klichéartat slut. Men mycket bra grejer finns här ändå.

En sak jag kom att tänka på: Cordelia VILL verkligen snacka med de andra. Kan man fatta. Buffy är inte den enda som inte kunnat deala med detta; Willow och Xander har varandra, men Cordelia har gått omkring hela sommaren ("no one has suffered like I have suffered") utan att kunna ta upp det här med monster och apokalyps med någon. Skönt att hon får tala ut med Ms Calendar i slutet i alla fall.

Bästa replik: Hela scenen i loungen är ju för härlig.

WILLOW: That's what it was! I mean, why else would she be acting like such a b-i-t-c-h?
GILES: Willow, I think we're all a little too old to be spelling things out.
XANDER: A bitca?

GILES: Trout? Trout! Yes, trout, i-is a fish.

SNYDER: There're some things I can just smell. It's like a sixth sense.
GILES: No, actually, that would be one of the five.

Bästa popkulturreferens: Willow, Xander, glass, "Vittne till mord". Awww.

Detalj jag inte lade märke till första gången jag såg det: Första scenen i loungen, strax innan Giles/The Master attackerar Buffy: Xander och Willow plockar upp varsitt mellanmål, rynkar på näsan och byter med varandra utan att behöva säga ett ord. Vore det på riktigt skulle det vara en riktigt fin liten vänskapsscen (en av flera i det här avsnittet). Som sagt, de har känt varann sen de gick i blöjor. Men det är ju en dröm, och som Xander påpekar samtidigt, "dreams are meaningful". Buffy tillbringar större delen av avsnittet med att försöka stöta bort sina vänner - och det är ju upp till oss att avgöra om hon gör det för att hålla dem borta från fara ("Xander och Willow har varandra, de klarar sig") eller att hon på något plan vill ta ut sin ilska på dem runt ikring sig eftersom hon inte kan göra det på The Master ("Jävla Xander och Willow, de kommer alltid att sätta varandra före mig").

Hej Joss Whedon: Konsekvenser. Saker försvinner inte bara för att man slagit ihjäl monstrena; efterverkningar sitter i. Kontinuitet, kallas det. Som sagt, jag hävdar att det löses lite VÄL enkelt bara hon får göra Mastermjöl, men ändå. Dessutom:

GILES: Buffy, you acted wrongly, I admit that. But believe me, that was hardly the, the worst mistake you'll ever make.

(spoiler 2.21) ANGELUS: And you fall for it every time! Första avsnittet i säsongen knyter, som sig bör, ihop med det sista. Och jo, Buffy har värre misstag att begå.

Awww: Giles och Ms Calendar som möts och blir alldeles söta medan Snyder står och rantar utan att någon lyssnar på honom. "Every time a pretty girl walks by every boy turns into a gibbering fool", jodå.

Höh? Masterwannaben är fåååååånig. Och varför lät vampyrerna som stormar biblioteket Xander leva, förresten? SÅ bra kan väl inte han och Giles ha fajtats?

Wow, detta är en bra serie: Scenen där Xander läser lusen av Buffy, t ex. "If they hurt Willow, I'll kill you." Någon som tvivlar på att han menar det?

[noike]

Och så kvällens citat:

Gollums hustru: Ska vi se ett till?
Gollum: Icke! Ett om dagen!

Du kommer driva henne till vansinne.

Wow, detta är en bra serie: Scenen där Xander läser lusen av Buffy, t ex. "If they hurt Willow, I'll kill you." Någon som tvivlar på att han menar det?

Inte det minsta.

Jag hade faktiskt inte heller tänkt på den där detaljen och då har jag sett avsnittet ett antal gånger. Riktigt snyggt.

[madskellig]

When she was bad är ett av mina favoritavsnitt, jättebra säsongsöppning och ett rakt igenom starkt avsnitt. Buffy med issues är alltid intressant, och det är underbart att de vågade göra henne så pass osympatisk, om än för en kort tid.

Första scenen med Xander och Willow är jättecharmig, och jag älskar scenen då Buffy tränar i biblioteket.

I'm ready. Whatever they've got coming next, I'm ready.

Gillar även drömsekvensen, och den efterföljande scenen med Angel, och hur bitchig Buffy är mot Cordelia och... etc, you get the point.

Cordelia är rätt underbar i detta avsnitt.

You know, we've never really been close, which is nice, 'cause I don't really like you that much, but... you have on occasion saved the world and stuff, so I'm gonna... do you a favor

Embrace the pain, spank your inner moppet, whatever, but get over it.

:D


På den mindre positiva skalan är vampyrerna i som föröker återuppväcka the master olidligt töntiga.

Favorit citat:

- So, did you guys fight any demons this summer?
- Uh, yes! Our own personal demons.
- Uh, such as, as, as lust and, uh, thrift!

[lilith]

Så, förutom att jag inte gillar idén om att återuppväcka the Master (fast jag gillar verkligen karaktären the Master dock) är det här ett bra avsnitt.

Codelia vill vara med för ett ögonblick och prata demoner.
Buffy är bitching. Mot alla. Det är riktigt elakt det hon gör mot Xander.

Don't you wish I would?

Jag gillar det.

Sen är Codelia mänsklig igen i samma avsnitt och talar förstånd med Buffy. Oväntat.

Bra action-scener. En av de saker jag gillar riktigt mycket med BtVS är att Buffy aldrig slåss våpigt, så som man låter tjejer slåss i många andra serier. Är det nån som minns Nikita? Herregud....

[Capt. Peroxide]

Ett helt OK avsnitt för att vara så tidigt i serien. Men...

De lyckas inte riktigt med hela traumagrejen. De var helt enkelt inte tillräckligt bra för att få ihop det på den tiden. Inte riktigt trovärdigt, och SMG kan inte riktigt spela som hon behöver för att ro det i land. Avslutningen i klassrummet när alla blir vänner igen känns nästan som en parodi.

Annars vill jag säga två saker:

Willow med glass på näsan! Särskilt när hon sätter glass på näsan på Bronze i tron att Xander ska kyssa henne. Aaaaaww...

Xander med blod i ansiktet och asförbannad. På Buffy. Mycket bra.

En sjua.

[Capt. Peroxide]

Bra action-scener. En av de saker jag gillar riktigt mycket med BtVS är att Buffy aldrig slåss våpigt, så som man låter tjejer slåss i många andra serier. Är det nån som minns Nikita? Herregud....

Jupp. Å andra sidan ser närstrid utan vapen inte så mycket ut som det Buffy och hennes motståndare sysslar med. Inte för att det stör mig det minsta, men... Använd armbågarna, tjejen!

[AKS]

Precis som jag skrev för 2½ år sedan så är detta en av de bästa säsongsöppnarna i Buffyverse. Riktigt, riktigt bra avsnitt. Enligt mig ingen lite halvskakig start (se Buffy vs Dracula eller Anne) utan pang på! Rakt in i det som är hjärtat av BtVS. Smärta. Humor. Känslor.

Gah! Då Buffy dansar med Xander. Det är så grymt att hon leker med honom så. Och sin andra pojke är hon elak emot hela avsnittet igenom. Tur att hon får höra sanningen av Cordy. Gillar att det är hon som är så ärlig med Buffy.

"Should I say Undead American?"

The anointed one måste dö!! (spoiler typ nåt avsnitt eller kanske inte ens ett avsnitt) "The annoying one" har aldrig varit mer passande. Är det från ett avsnitt (låter lite Spike-likt) eller från nån forum?

[Tooticki]

Läste på en sida att James Marsters sitter på bänken framförs Buffys på slutet när hon kommer till klassrummet. Jag var tvungen att kolla upp detta och det kan mycket väl vara han men det kan också vara nån som är väldigt lik James. Är det han som sitter där?

[makane]

Fantastisk start på andra säsongen! Första scenen med Xander och Willow är ju helt magisk. Jäkla vampyr att komma och störa! Såhär långt har jag kommit in min omtitt och hade inte min dotter legat i soffan och tittat på My little pony hade jag sett 2.02 just precis nu.

Buffy är sjukt bra och bitchig. Det är väldigt skönt att de tar itu med allt hon måste känna efter säsongsavslutning. Det är ju inte varje dag man dör och räddar världen.

Fantastiskt avsnitt. Åh Buffy!

[Echolls]

Jag har för mig att jag tyckte att det här avsnittet bara var sådär förut, men nu gillade jag det verkligen! Jag mindes det som att Buffy var jättejobbig och överdriven, men nu kändes hon helt rätt. Jag gillar hur SMG spelar henne här, bättre än i s1 (även om hon hade bra stunder där med).

Jag älskar Buffy/Angel nu. Fin scen i Buffys sovrum med hennes "I missed you" och jobbig scen på The Bronze när hon dissar honom. Men jag måste säga att jag gillar Buffy och Xanders dans ändå, även om scenen kanske är lite väl lång.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om Xander/Willow, jag är lite kluven i den frågan. Men de är ju väldigt söta i första scenen.

Det jag inte gillar såhär långt i serien är att nästan varje avsnitt ska vara så "spännande", jag tycker inte att det behövs.

Favoritcitat:

I mean, it's incredible. One day the campus is completely bare. Empty. The next, there are children everywhere. Like locusts. Crawling around, mindlessly bent on feeding and mating. Destroying everything in sight in their relentless, pointless desire to exist.

Betyg: 8

[konstant]

Jag älskar det här avsnittet. Faktiskt. Jävlar vad bra det är.

SMG gör en vansinnigt bra skådespelarinsats, vilken förbättring från säsong 1! Jag hejar inte på Xander och Willow egentligen, men första scenen med dom är ju hur fin som helst. Finns hur mycket som helst som är hur fint som helst dock, ska inte dra allt. I alla fall så är jag sjukt peppad på säsong 2 nu (okej, det var jag redan innan), men jäklar vilken start!

Ett litet störningsmoment dock med lagerlokalen och Buffy som tycks döda en vampyr med endast hennes knutna händer.
Nåväl.

Annars är det ett ljuvligt avsnitt. Jag fick tårar i ögonen och skrattade om varannat. Måste älska det. Kan inte göra annat.

[MissKittyFantastico]

Bläddrade runt bland tvkanalerna och plötsligt var Buffy framför mig.

Hade inte insett hur mycket jag saknat serien. När Buffy fanns på Netflix tittade jag på ett avsnitt då och då, men nu när jag måste ta fram dvd:n greja med playstationet för att kunna se så blir det inte av. Fan jag började gråta under slutscenen när de var så fina mot varandra. Jag må ha tappat detaljkunskaperna jag hade under min värsta besatthet men min kärlek till serien är lika stark som första gången jag såg den.