Så ska jag då kommentera mitt första Angel avsnitt här på BF. Det kommer nog kanske inte bara röra detta avsnittet dock utan ge lite av mina tankar på säsonger överlag.
Jag är missnöjd med den här säsongen. Visst har det funnits avsnitt, stunder då det glimrat till och varit riktigt bra, men mestadels har det varit tråkigt och alldeles för mycket
för att jag ska kunna ta till mig det helhjärtat.
Att Charisma/Cordy var gravid har man ju sett hela säsongen och det har retat mig att det inte kommenterats tidigare. Varför har ingen regarat på hur mycket hon gått upp och att hon bara haft tält på sig för att dölja magen. Och nu att hon är i koma känns bara lite för praktiskt. Hela ploten känns som en panikkonstruktion och det stör mig. En graviditet ska väl inte behöva förstöra så? Och jag gillar inte det som Skip sa, att alltihop ska ha lett fram till detta. Allt de gjort och allt de upplevt. Att Cordy skulle bli en "higher beeing" kändes ju verkligen tramsigt så det kan jag köpa att det bara var på låtsas, men allt annat... Meh.
Dessutom var jag i slutet av säsong 3 nyfiken på Angel+Cordy och allt det slarvades bara bort, så nu är jag totalt ointresserad av de 2 tillsammans. Att Cordy fick "barn" med hans son som hon bytt blöjor på, gör ju ickfaktorn riktigt stor. Men vad är det som säger att Connor är involverad ens? Det är ju inte en normal graviditet och det som kommer ut är inte direkt en normal bebis. Det kanske snarare är som Maria med Jesus. Och där var ju Josef inte inblandad...
Jag låter negativare än vad jag är känner jag. Jag tycker inte att allting har varit dåligt, men jag tycker inte att arcen känns bra eller det minsta trovärdig och då faller liksom hela säsongen. Wesley och Lilah var det som gjorde säsongen intressant för mig. Och att hon dog känns trist. Angelus tillbaka var förvisso lite roligt, och han rörde om ordentligt i grytan. Jag tyckte att säsongen började ta sig och sedan fick man reda på "Evil-Cordy" och då suckade jag bara högt.
Ojdå... fokus avsnitt 4.19 kanske.
(har dock märkt att det där med OT inte verkar vara alltför illa på det här forumet
)
Jasmine är en intressant idé som jag inte riktigt tycker de gör det bästa av. Det blir lite för löjligt. Detta avsnittet var som bäst när Fred kom på vad som kan bryta "förtrollningen" och när de andra blev sig själva igen.
Jag saknar den där "oh vad ska hända nu?" när avsnitten är slut. Visst var det lite spännande nu när Connor angav de allihop. Men det är inte så som jag upplevt tidigare i Angel och i stort sett alla Buffysäsonger att man bara längtar hem till nästa avsnitt.