Jag älskar början med Buffys slowmotion fight med Vampyren, underbart då man ser hans leende försvinna och hennes börja.
Bäst:
I don't care! ...I don't care. Giles, I'm sixteen years old. I don't wanna die.
Hela den scenen är så himmla bra skriven och spelad, fantastisk. Buffy vill kunna vända ryggen åt allt men kan inte, och det är så hjärtslitande att se henne slitas mellan besluten.
Xanders scener med Angel är väldigt bra, Angel verkar i stort sett vara beredd att ge upp, men Xander är hela tiden fast besluten att något måste göras.
Avsnittets bästa Xander citat:
I'm sorry, calm may work for Locutus of the Borg here, but I'm freaked out, and I intend to stay that way.
Skoj att alla karaktärer får så pass mycket utrymme som de får, avsnittet känns längre än ca 40 minuter, på ett positivt sätt. Dom har lyckats få med mycket.
Sure! We saved the world. I say we party ...I mean, I got all pretty.
I love it.